Forskning pågår

Njurfonden stöder

Bättre hjärthälsa vid njursjukdom

Vanligaste dödsorsaken för personer med kronisk njursjukdom är hjärt-kärlsjukdom. I en ny studie, finansierad av Njurfonden, ska docent Aso Saeeds forskargrupp kartlägga sambandet, för att utveckla förebyggande behandling som kan rädda liv.

Njurarna skadas av värmestress

Uttorkning och extrem värme är en farlig kombination. Det visar ny forskning av läkaren Erik Hansson, som kopplar värmestress till både akuta och kroniska njurskador.

Ny forskning ska rädda njurarnas livsviktiga funktion

Njurinflammation är en vanlig orsak till njursvikt, och kan leda till att njurfunktionen upphör. Här berättar doktor Kerstin Ebefors om på­gående forskning med stöd av Njurfonden som kan ge nya möjligheter att behandla njuren lokalt.

Njurfonden stöder: Njurfunktion före och efter start av peritonealdialys

Med målet att optimera behandlingen i peritonealdialys, för att bevara den egna restnjurfunktionen, pågår ett forskningsprojekt vid Karolinska universitetssjukhuset. Restnjurfunktionen påverkar i hög grad patientens livskvalité och överlevnad.

Att förstå hur läkemedel bäst ska användas vid SLE

Att förstå när och hur läkemedel bäst ska användas vid SLE (systemisk lupus erythematosus) är målet för ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet. SLE är en autoimmun inflammatorisk reumatisk sjukdom som påverkar njurarna.

Om kronisk låggradig inflammation

Många njurpatienter har kronisk låggradig inflammation i kroppen. Den påskyndar åldrandet och bidrar till hjärt-kärlsjukdom. Nu pågår forskning för att lättare upptäcka inflammation och utveckla nya behandlingar.

Mer samtal ger dialyspatienter bättre vård i livets slutskede

En enkel fråga från vårdpersonalen och att samarbete i team kan vara det bästa sättet att identifiera och bemöta patienter som närmar sig livets slut. Det visar ny forskning på patienter i bloddialys, finansierad av Njurfonden.

Njurfonden stöder: Appen ska ge bättre behandling för njursjuka

Bättre vårdkontakt och högre livskvalitet är målet när en ny digital applikation börjar användas av njursjuka patienter. I ett pågående forskningsprojekt utvecklas nu appen, som ska fungera för utvärdering och uppföljning i vården.

Om att bromsa åldrandet i blodkärl

Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar vid Karolinska institutet, forskar med stöd från Njurfonden, om behandlingar för att bromsa åldrandet i blodkärl. Målet är att hitta läkemedelsbehandling som bromsar kärlsjukdom hos njursjuka patienter samt se hur kosten påverkar blodkärlens åldrande och ta fram riktlinjer för vad man ska äta.

På jakt efter biomarkörer

IgA-nefrit är en komplex sjukdom med varierande symtom. Anna Witasps forskning, med stöd av Njurfonden, ska leda till tidigare upptäckt, träffsäkrare diagnos och skräddarsydd behandling.

Så ska fler njurar bli tillgängliga

Med stöd av Njurfonden utvecklar Michael Olausson en ny metod för att fler njurar från avlidna ska kunna transplanteras. Snart sätts del ett av hans studie igång.

”Ett nytt kapitel inom transplantationsmedicin”

Sonja Gracin leder ett nordiskt projekt som ska hjälpa patienter med svåra blodsjukdomar och njurpåverkan. En patientgrupp med dåliga förutsättningar för transplantation. Målet är att nya riktlinjer för diagnostik och behandling ska ge fler transplantationer och bättre överlevnad.

Kartläggning av kärltillgångar för bloddialys

Många som går i dialys kallar kärlaccessen sin livlina. Den livsviktiga behandlingen förutsätter ju en ingång till blodbanan. Men vilken sort ger minst komplikationer? Och vad avgör vilken access en patient får? Är det kön, ålder eller var man bor? Det forskar överläkare Gunilla Welander om med stöd från Njurfonden.

Hjärtsvikt och diabetes påverkan på njursjukdom

Hjärtsvikt hos patienter med kronisk njursjukdom utgör stor riskfaktor för död. Kommer nya läkemedel förändra prognosen för detta svårbehandlade tillstånd?

Förändringar i den kvarvarande njuren

Maria Eriksson Svensson, professor/överläkare, Njurmedicin, studerar med stöd från Njurfonden akuta och kroniska förändringar i den kvarvarande njuren före och efter njurdonation.

Akut njurskada hos barn sällan kronisk

Barn som drabbas av syrebrist vid förlossningen får ofta akut njurskada. Forskarna i Sverige är först i världen med att ha följt dessa barn till 10-12 års ålder.

Blodkärlens roll vid njursjukdom

Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden, blodkärlens roll vid njursjukdom och de förändringar av de skyddande blodkärlsproteinerna som uppstår vid inflammation i njuren. Läs mer >

Om hormonsystemet

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar om hur störningar i ett specifikt hormonsystem påverkar patienter med kronisk njursjukdom.

Om njurdonationens inverkan på graviditet

Eva Carlsson, läkare vid njurmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, forskar om njurdonationens potentiella inverkan på framtida graviditeter.

Forskning av högsta kvalitet

För att säkerställa att pengarna Njurfonden samlat in fördelas till forskning med högsta vetenskapliga kvalitet och patientnytta granskas ansökningarna av en grupp medicinskt sakkunniga. Under oktober-december går experterna igenom årets projekt och föreslår vilka som ska få bidrag.

Foto: Charlotte Perhammar, Linköpings universitet.

Utdelade anslag

Din gåva bidrar till nästa genombrott

Totalt har insamlingsstiftelsen Njurfonden sedan starten 2013 delat ut 60 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige. Med ditt stöd kan vi fortsätta öka anslagen. Varje dag är viktig, ge en gåva till njurforskningen så kommer genombrotten snabbare.

Ge en gåva