Så kan du förebygga njursvikt
Ta hand om dina njurar
För att minska risken att få kronisk njursjukdom (CKD) och utveckla njursvikt gäller, som för så många andra sjukdomar, att se över sina livsstilsvanor. Många av råden är samma som för att undvika hjärt-kärlsjukdom, och handlar om vikt, rökning och motion.
Om du har diabetes eller högt blodtryck är det särskilt viktigt att följa den behandling som din läkare har ordinerat.
Livsstilsråd
- Undvik att röka. Rökning skadar blodkärlen.
- Motionera regelbundet.
- Följ din viktutveckling och sträva efter normalt BMI.
- Drick inte mer än måttligt med alkohol.
- Håll koll på blodtrycket.
- Ät inte svamp som du inte säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling.
Om du har kronisk njursjukdom i ett tidigt stadium är råden värda att följa för att bromsa utvecklingen. Du bör också tänka på att:
- Undvik läkemedel som kan skada njurarna, t ex antiinflammatoriska NSAID-preparat. Läs patientinformationen i FASS.
- Använd inte för mycket salt. Ej mer än en tesked per dag.
- Ät inte överdrivet mycket protein.
- Ät bara svamp som du säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling.
- Följ din behandling och gå på kontroller om du har högt blodtryck eller diabetes.
Att leva med njursjukdom
En av tio lever med kronisk njursjukdom. Det påverkar livet på många olika sätt. Här delar några personer med sig av sina erfarenheter. För många skulle livet ha sett väldigt annorlunda ut om det inte var för de forskningsframsteg som gjorts.
Din gåva bidrar till nästa genombrott
Totalt har insamlingsstiftelsen Njurfonden sedan starten 2013 delat ut över 42 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige. Med ditt stöd kan vi fortsätta öka anslagen. Varje dag är viktig, ge en gåva till njurforskningen så kommer genombrotten snabbare.
Forskning av högsta kvalitet
För att säkerställa att pengarna Njurfonden samlat in fördelas till forskning med högsta vetenskapliga kvalitet och patientnytta granskas ansökningarna av en grupp medicinskt sakkunniga. Under oktober-december går experterna igenom årets projekt och föreslår vilka som ska få bidrag.
Foto: Charlotte Perhammar, Linköpings universitet.
