Njurfonden stöder: Forskning om infektioner vid bloddialys

Ny forskning vid Karolinska Universitetssjukhuset, ledd av överläkare Helena Rydell visar att risken för infektion till stor del hänger ihop med vilken typ av dialysaccess man använder. Njurfonden ville veta mer om det spännande projektet som Helena Rydell leder.

Vad handlar din forskning om?
– Jag är huvudhandledare för Angelica Artborg som är doktorand på Karolinska. Vår gemensamma forskning handlar om infektioner hos patienter med kronisk njursjukdom. Just nu håller vi på med projekt om infektioner hos patienter med bloddialys och hur dessa är relaterade till olika bloddialysaccesser. Vi har analyserat data från Svenskt njurregister och andra register och håller på att sammanställa allt till en vetenskaplig artikel.

Vad har ni hittills kommit fram till?
– Våra resultat visar inte förvånande att det ur infektionssynpunkt är bäst att starta bloddialys med en AV-fistel opererad utifrån patientens egna kärl. Detta ger både mindre risk att bli inlagd på sjukhus på grund av allvarliga infektioner och att dö på grund av infektionssjukdom. Detta har visats tidigare men de tidigare studierna är äldre och har ofta tagit dålig hänsyn till skillnader mellan patientgrupperna som får olika dialysaccesser. Vi kan bekräfta tidigare resultat i nutid och att skillnaderna beror på dialysaccessen och inte på skillnader mellan patientgrupperna.

Det vetenskapligt och kliniskt viktigaste resultatet handlar kanske dock om jämförelsen mellan dialyskatetrar och graftfistlar som är skapade av syntetiska kärl. En del patienter har för dåliga blodkärl för att kunna få en AV-fistel eller är i behov av för snabb dialysstart för att hinna vänta in att en AV-fistel hinner mogna minst sex till åtta veckor. Våra resultat visar att det då är bättre ur infektionssynpunkt med en graft-fistel jämfört med en dialyskateter för dessa patienter. Det finns få tidigare studier med denna jämförelse.

Vad är målet?
– Målet är att minska risken för allvarliga infektioner för patienter med hemodialys. Infektioner och hjärt-kärlsjukdom är de viktigast dödsorsakerna för patienter i dialys så det är mycket viktigt!

Hur kommer er forskning påverka njursjuka patienter?
– Under senare år används dialyskatetrar på halsen i allt större utsträckning. Kanske har man trott att det ger mindre infektioner på senare år på grund av bättre hygienrutiner eller nyare katetrar? Våra resultat visar inte att så är fallet! Resultaten kan vara en viktig pusselbit i att vända trenden vad gäller allt större andel dialyskatetrar för patienter med bloddialys. Riktlinjerna säger att ”rätt dialysaccess ska ges till rätt patient i rätt tid”. Vår studie visar att dialyskatetrar sällan är det. Våra resultat visar att vi kan minska allvarliga infektioner och död på grund av infektioner genom att minska användningen av dialyskatetrar och i stället i första hand anlägga AV-fistlar och i andra hand graft-fistlar.

Vad är nästa steg i er forskning?
– Nästa steg är att undersöka hur handhavande av olika dialysacesser (hygienrutiner, stickteknik med mera) kan påverka risken för infektioner. Det kommer vi göra genom att samla in uppgifter direkt från utvalda kliniker (Karolinska, Skånes Universitetssjukhus, Linköping, Motala) men även hämta en del uppgifter från Svenskt njurregister och andra register.

Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Stödet från Njurfonden är avgörande för att vi ska kunna göra forskningen! Vi är mycket tacksamma och hoppas att resultaten kommer patienter till stor nytta framöver!

För att rena blodet via bloddialys behöver patienten en dialysaccess – en förbindelse till blodomloppet. Valet av access påverkar både effektiviteten och risken för infektioner.

AV-fistel (Arteriovenös fistel)
Skapas genom att koppla ett blodkärl från patientens arm till en ven.
Kroppens egna blodkärl används, vilket minskar risken för infektioner. Rekommenderas ofta som förstahandsval för dialyspatienter.

AV-graft (Arteriovenöst graft)
En konstgjord slang kopplas mellan en artär och en ven. Kan användas när patientens egna kärl inte räcker till. Lägre risk för infektioner än katetrar och ej sämre än AV-fistlar åtminstone ej på kort sikt.

Dialyskateter
En tunn slang placeras direkt i en stor ven, oftast på halsen eller bröstet. Används ofta tillfälligt eller när fistel/graft inte är möjlig. Störst risk för infektioner.

Varför mer forskning behövs
Helena Rydells forskning visar att rätt dialysaccess kan minska allvarliga infektioner och därmed sannolikt även förbättra livskvaliteten för patienter. Genom att förstå riskerna med olika accesser och hur de hanteras kan vi utveckla bättre rutiner och förebygga sjukdomar. Tillsammans kan vi göra behandlingen tryggare och rädda liv.