Njurfonden stöder: Akut njurskada hos nyfödda sällan kronisk
Barn som drabbas av syrebrist vid förlossningen får ofta akut njurskada. Forskarna i Sverige är först i världen med att ha följt dessa barn till 10-12 års ålder.
”Endast ett barn hade lätt sänkt filtrationsförmåga”
Barnläkaren Katarina Robertsson Grossmann, forskar med stöd av Njurfonden om nyfödda barn som behandlats med kylbehandling i samband med syrebrist vid förlossning. Målet har varit att ta reda på hur syrebrist påverkar deras hjärna och njurar både på kort och lång sikt. Resultaten på lång sikt är goda
– Det började när jag var läkarkandidat och ville hitta ett lämpligt forskningsprojekt. Jag hade stort intresse av pediatrik och kom i kontakt med Mats Blennow som föreslog att jag skulle följa en grupp barn som fått kylbehandling för att rädda hjärnceller i samband vid syrebrist vid förlossning. Under åren som gått har projektet kommit att omfatta att även undersöka njurfunktionen hos dessa barn, berättar Katarina Robertsson Grossman.
Kylbehandling till nyfödda infördes 2007 i Sverige och ges endast på ett fåtal sjukhus då dessa barn kräver avancerad intensivvård. I Stockholm finns behandlingen endast på Karolinska Universitetssjukhuset. Två av hennes studier rör njurfunktion. I den första tittade hon på 65 barn som fått kylbehandling på grund av syrebrist vid förlossning mellan åren 2007-2009 och där såg de att 45 procent av barnen hade akut njurskada (acute kidney injury, AKI).
– Det var det vi såg på kort sikt. Hur såg det då ut på längre sikt? Jo, när vi tittade på de här barnen i 10-12 års ålder så hade drygt 20 procent sänkt filtrationsförmåga i njurarna skattat utifrån deras kreatinin. När vi sedan undersökte njurfunktionen närmare med flera metoder, bland annat cystatin C, hormonet FGF 23, blodtryck, proteinuri och njurvolym fann vi tvärtom att det faktiskt var väldigt få av barnen som hade tecken på kronisk njursjukdom. Endast ett barn hade lätt sänkt filtrationsförmåga och ett annat barn proteinuri, säger Katarina Robertsson Grossman, och poängterar att det är viktigt att titta på njurarna och undersöka dem ur många aspekter för de kan vara lite kluriga att förstå.
En akut njurskada på grund av syrebrist vid födseln verkar alltså inte medföra någon stor risk för kronisk njursjukdom i tidig ungdomsålder.
– Detta är glädjande fynd. Vi hoppas att fler studier i världen ska undersöka njurfunktion hos barn som överlevt svåra tillstånd i nyföddhetsperioden. Vi är först i världen med att följa upp kylbehandlade barn till 10-12 års ålder.
Katarina Robertsson Grossman tror att vården redan nu blivit bättre på att reflektera över njurfunktion hos våra nyfödda patienter, men betonar att det är viktigt att akut njurskada hos nyfödda följs upp, att diagnosen sätts och att kunskaperna om detta delas.
När barnen blir utskrivna från sjukhuset är det viktigt att föräldrarna får information om att njurfunktionen hos barnet bör följas upp när barnet växer upp. Och att läkarna när de träffar en patient som haft AKI som barn har det i åtanke.
– Jag skulle vilja träffa ungdomarna i den grupp jag följt igen innan de blir vuxna vid cirka sjutton års ålder. Sedan skulle jag vilja se hur kylbehandling skyddar njurarna genom att titta på en grupp nyfödda åren 2005-2006, innan kylbehandling kom, och jämföra dem med den grupp som fick kylbehandling.
Text: Annelie Olsson Larsson
Katarina Robertsson Grossman
Katarina Robertsson Grossman, barnläkare vars forskningsprojekt erhållit anslag från Njurfonden.
Du kan påskynda nästa forskningsgenombrott
Njurfonden har i tio år delat ut pengar till svensk njurforskning. Totalt har över 42 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt i Sverige.
Det behövs ofta massiva forskningsinsatser från många forskare under medverkan av laboratorier och kliniker för att forskningen ska röra sig framåt. Ett större forskningsgenombrott bygger ofta på tusentals smärre forskningsframsteg. Därför går det inte att säga när nästa stora forskningsgenombrott kommer. Det enda vi vet är att det kommer och att du kan påskynda det genom att stödja Njurfonden.