Njurfonden stöder: Kartläggning av kärltillgångar för bloddialys

Gunilla Welander, doktorand i Njurmedicin vid Uppsala universitet, har fått forskningsanslag från Njurfonden till studien ”Permanent kärltillgång för bloddialys – en nationell kartläggning av behandlingsmönster, sjukdomsbörda och hälsoutfall med fokus på skillnader mellan kön och regioner”. Målet är bättre omhändertagande av patienter i bloddialys (hemodialys).

Vad handlar din forskning om?
– Dialysaccessen är den svaga länken vid hemodialysbehandling. Vi har byggt upp ett nationellt dialysaccessregister i Svenska Njurregistret (SNR) och vid sammanställning av data i årsrapporter ses en könsskillnad till nackdel för kvinnor och stora regionala skillnader i behandlingsmönster. Att studera detta närmare och analysera olika faktorer som kan klarlägga eventuella skillnader i behandlingspraxis och utfall i ett längre perspektiv kan ge kunskap och vara grund för ett förbättringsarbete. Vi kan använda data i SNR access för forskning, täckningsgraden är god och en tillfredsställande validering både internt och externt har utförts.

Vad har ni hittills kommit fram till?
– En arteriovenös fistel (AVF) eller ett arteriovenöst graft (AVG) är den dialysaccess som rekommenderas i första hand, associerade med lägre sjuklighet och dödlighet. Vi har studerat anlagda AVF och AVG hos patienter 80 år eller äldre. En av fem av landets patienter i hemodialys har uppnått denna ålder. Vi har funnit att risken ökar för interventioner om en underarmsfistel anlagts, särskilt hos kvinnor. När det gäller AVF på överarm eller AVG finner vi ingen skillnad. Bara ålder ska inte betyda att tredje handalternativet central dialys kateter (CDK) ska väljas som dialysaccess. Det viktiga är att göra en individuell bedömning där biologisk ålder, kön och kärlens beskaffenhet ska avgöra. Det ser olika ut i landet när det gäller planering och val av dialysaccess vid start av hemodialysbehandling, det är regiontillhörighet i första hand som avgör, lever patienten utan partner kan det ha betydelse, men inte patientens födelseland, utbildningsnivå eller inkomst.

– Vi har också studerat och jämfört två operationstekniker vid anläggning av en överarmsfistel, en Brachiobasilica AVF. Både teknikerna används nationellt, den ena kräver fler interventioner postoperativt, medan den andra har färre interventioner men det tar längre tid innan den används för dialys, med risk för exempelvis infektioner om patienten dialyseras med en CDK. Operationsresultaten vid båda teknikerna är jämförelsevis sämre med studier från flera andra länder, möjligen kan det ha betydelse att det är många kirurger i Sverige som anlägger ett fåtal av den här typen av AVF. En centralisering av fistelkirurgi skulle kunna ha betydelse för förbättrade resultat.

Vad är målet?
– Att förbättra omhändertagandet av patienter i behov av hemodialys.

Hur kommer er forskning att påverka njursjuka patienter?
– För den enskilda patienten kan de data vi får fram ha stor betydelse vid planering för optimal framtida dialysaccess med så få re-interventioner som möjligt. Det kan vara värdefullt också ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv.

Vad är nästa steg i er forskning?
– En journalstudie där skörhetsskalan Clinical Frailty Score (CFS) bedöms på patienter 80 år och äldre vid dialysstart. Vi ska studera vilken dialysaccess som används, behov av interventioner och utfallet med sjuklighet och död. Kanhända CFS kan vara ett framtida hjälpmedel vid planering av optimal dialysaccess för den äldre individen.

Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Betydelsefullt för att slutföra statistiska analyser av de data jag har för dialysaccesser hos patienter 80 år och äldre.