Ny studie kan förbättra tidig upptäckt av avstötning efter njurtransplantation
Hur kan vi skydda transplanterade njurar och minska risk för avstötning? Genom att mäta biomarkörer i blodet vill forskare vid Göteborgs universitet med stöd från Njurfonden se om det går att förutsäga avstötning och förbättra överlevnaden för transplanterade.
Avstötning av njurtransplantat drabbar mellan 10 och 20 procent av patienterna under det första året efter transplantation. Det innebär ökad sjuklighet och dödlighet, högre vårdkostnader och risk för att transplantatet förloras på sikt. Samtidigt har dagens metoder för att upptäcka avstötning tydliga begränsningar. Blodprover kan visa förändringar först i ett senare skede, och biopsier är invasiva ingrepp som inte lämpar sig för täta uppföljningar.
Njurfonden stödjer nu ett pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, som undersöker en ny, lovande metod: mätning av donator-deriverat fritt DNA (dd-cfDNA) i blodet. Denna biomarkör består av små DNA-fragment från den transplanterade njuren som frigörs vid skada på organet. Genom att analysera nivåerna i blodet kan forskare potentiellt upptäcka avstötning tidigare än med dagens metoder – utan behov av invasiva ingrepp.
I studien, som leds av docent Seema Baid-Agrawal, följs 100 njurtransplanterade patienter under sitt första år efter transplantation, med uppföljning upp till tre år. Forskarna mäter dd-cfDNA vid flera tidpunkter och kombinerar resultaten med kliniska data, rutinbiopsier, analyser av donatorspecifika antikroppar och långsiktiga patientutfall.
– Mitt mål och stora förhoppning är att flera ska få behålla sin njure under längre tid tack vare vår forskning, säger Seema Baid-Agrawal.
Målet är att kunna förutsäga avstötning, följa sjukdomsaktivitet och behandlingssvar samt bättre förstå hur transplantatets funktion utvecklas över tid. På sikt vill forskarna ta fram en individanpassad modell som identifierar patienter med hög risk för avstötning eller förlust av transplantatet.
Om metoden visar sig framgångsrik kan den minska behovet av biopsier, möjliggöra snabbare diagnos och förbättra vården för njurtransplanterade patienter. Det kan i sin tur bidra till ökad överlevnad för både patienter och transplantat – och samtidigt sänka vårdens kostnader.
Seema Baid-Agrawal
Docent Seema Baid-Agrawal, överläkare i njurmedicin vid Göteborgs universitet undersöker med stöd från Njurfonden hur en avancerad biomarkör kan förbättra uppföljningen efter njurtransplantation.
