Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp
Ola Samuelsson är överläkare och docent i njurmedicin med ett specialintresse för blodfettsproblem vid sviktande njurfunktion. I över 15 år har han varit ansvarig för hemodialysenheten på Sahlgrenska men är sedan ett halvår tillbaka medicinskt ansvarig för peritonealdialysverksamheten (bukdialys). Sedan 2005 har han varit med och granskat ansökningarna till Njurfonden, det vill säga även när den drevs i Njurförbundets regi.
Hur stort är intresset för Njurfonden bland forskarna i Sverige?
Under den senaste femårsperioden har vi fått in 289 ansökningar, varav 88 beviljades. Totalt delade vi ut 5.035.000 kronor, varav 375.000 kronor kom från Tommy och Gösta Anderssons minnesfond.
Hur ser du på att det är så många som söker?
Det är givetvis positivt. Att kunna stödja många olika forskningsprojekt verkar både uppmuntrande och stimulerande. Men personligen tror jag det är bättre att stödja något färre antal stora projekt istället för många små, eftersom det ökar sannolikheten för att nå bra resultat.
Hur resonerar ni kring vilka ansökningar som ska beviljas?
För det första gäller det att ha en bra och intressant fråga. Det handlar också om att kunna redovisa hur väl man har planerat sina kommande studier. Söker man ekonomiska medel för ett projekt som pågår under lång tid är det ett plus om man kan redovisa aktiviteterna och presentera preliminära resultat under tiden.
Vilka resultat ser du av den forskning som har bedrivits?
Ansökningarna som blev beviljade 2009-2014 resulterade i minst åtta doktorsavhandlingar. Dock har svensk njurforskning inte gjort något stort genombrott internationellt sett under den här tiden, men den har bidragit till att många pusselbitar har kunnat läggas.
Inom vilka områden har forskningen varit framgångsrik?
Njursjuka dör ofta till följd av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, slaganfall, eller andra komplikationer från vårt cirkulationssystem. Vid Karolinska har man sedan flera år tillbaka byggt upp ett intressant material där man har lyckats identifiera riskfaktorer och genetiska markörer för de hjärtproblem njursjuka får. Detta kan leda till något mycket bra. Man har också varit innovativa i Uppsala och Lund med forskningsprojekt för att förbättra kvaliteten hos den transplanerade njuren, vilket kan minska risken för senare komplikationer.
Varför ska man skänka pengar till Njurfonden?
Njurfonden är en oerhört viktig stimulator för att bibehålla och förhoppningsvis öka den njurmedicinska forskningen i Sverige. Det finns inga tecken på att njursjukdom ökar eller minskar, men i takt med att befolkningen blir allt äldre behöver vi ta hand om fler. Vi har stor brist på donatorer och behöver ytterligare förbättra resultaten i samband med transplantation. Man ska vara medveten om att njursjukdom är ett tärande tillstånd. Sjukvårdssystemet stramas åt, forskningsmedel är svåra att få och vi behöver extern hjälp.
Varför skjuter inte staten till med mer pengar till njurforskningen?
Konkurrensen om forskningspengar är hård. Det går att ansöka om forskningsmedel via Vetenskapsrådet, men det finns ingen egen kvot för njurforskning. Idag får njurforskningen en försvinnande liten del av pengarna.
Vad är din stora förhoppning?
Idag går vår behandling av njursjukdomar framför allt ut på att bromsa de skadliga sjukdomsprocesserna. Dessa behandlingar har en hel del biverkningar. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna aktivera kroppens egna självläkande system istället. Förhoppningsvis kan svensk njurforskning bidra till detta men då behövs mer pengar.