Peter Stenvinkel, professor njurmedicin

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever genomsnittsmannen bara i 54 år. Nu tror sig forskare i Glasgow ha hittat en viktig orsak till skillnaden, något som även Peter Stenvinkel, professor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, har intresserat sig för.

Vilken är den troligaste orsaken?
– Calton är en stadsdel med många fattiga invånare. Det speglas bland annat i deras matvanor som till stor del består av färdigmat, det vill säga billig processad mat som ofta innehåller tillsatser av fosfater. Fosfat är ett livsviktigt grundämne som behövs för att vi ska kunna upprätthålla normala kroppsfunktioner. Fosfat blir däremot farligt när halterna blir för höga.

På vilket sätt blir ett högt intag farligt för kroppen?
– Djurförsök visar att ett högt fosfatintag påskyndar åldrandeprocessen, särskilt i kärlen. Höga halter bidrar till att blodkärlen blir stela, vilket ökar risken för exempelvis stroke och hjärtinfarkt. Är du dessutom njursjuk spelar det ännu större roll eftersom nedsatt njurfunktion medför försämrad förmåga att utsöndra fosfat.

Hur mycket fosfor är hälsosamt för kroppen?
– Får du i dig mer än 1 400 mg fosfor/dygn löper du enligt en amerikansk undersökning ökad risk att dö i förtid. Den gränsen har genomsnittsmannen redan passerat i Sverige. Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning ligger snittintaget på 1 242 mg för kvinnor och 1 541 för män. Tillhör du en av de cirka 1 miljon svenskar med påverkad njurfunktion bör du vara extra försiktig med fosfattillsatser i födan. Redan vid måttlig nedsättning av njurfunktionen påverkas hormoner som sköter njurens hantering av fosfat.

Vilka livsmedel bör man se upp med?
– Ägg, mjölk, kött, fisk, nötter och baljväxter är rika på fosfater. Men eftersom fosfaterna i naturliga livsmedel förekommer i organisk form, absorberar tarmen mindre än 50 procent av detta fosfat. När fosfaterna istället tillförs maten via olika tillsatser förekommer de istället i oorganisk form, vilken absorberas till 100 procent i tarmen.

De oorganiska fosfaterna finns ofta i frusen färdigmat, läskedrycker, processade charkvaror och konserverade soppor för att förhöja smaken, förbättra konsistensen eller förlänga hållbarheten. Vill man vara säker på att inte få i sig för mycket, bör man vara uppmärksam på vissa E-tillsatser (nästan ha med sig ett förstoringsglas till affären) eller laga maten från grunden. Men som vi ser i exemplet från Glasgow är det mycket en kostnadsfråga. Att äta nyttigt kostar mer – en studie från USA visar att matprodukter med fosfortillsatser är cirka 2 dollar billigare per dag än mat utan tillsatser.

Vad mer bör man vara försiktig med?
– Fruktos som finns i exempelvis läsk. Fruktos skapar en hungerreaktion som lurar kroppen att vilja äta mer än vi behöver, vilket kan leda till fetma och diabetes typ 2. Sannolikt bidrar fruktos även till en låggradig inflammation i kroppen som snabbar på åldrandet och ökar risken för fetma och diabetes.

Finns inte fruktos i frukt och bär?
– Jo, och har du exempelvis utvecklat diabetes typ-2 bör du vara försiktig med allt som innehåller socker. Men eftersom frukt och bär samtidigt innehåller C-vitamin, anser man att detta motverka den negativa effekten av fruktoset. Nya studier visar att negativa effekter av fruktos kan motverkas genom ökat intag av vatten, vitamin C och läkemedel som minskar nivåerna av urinsyra.

Vad är din forskning inriktad på?
– Vi studerar sambanden mellan höga fosfater, låggradig inflammation och för tidigt åldrande i kärlen med förhoppningen är att hitta nya substanser som kan motverka de negativa processerna. Forskningen sker på blodkärl från njursjuka patienter som sedan studeras ex vivo, det vill säga utanför kroppen. Vi försöker också lära oss från naturen, genom så kallad bioinspirerad forskning, hur djur såsom björnar äter, eftersom de lever länge och/eller är skyddade mot njursvikt. På så sätt kan vi undersöka hur ätvanor påverkar risker vid kronisk njursjukdom.

Finns det några naturliga livsmedel som motverkar den låggradiga inflammationen?
– Absolut, även om det inte är klarlagt i vilka doser de behöver intas. Till de anti-inflammatoriska livsmedlen hör blåbär, tomater, broccoli, ingefära, gurkmeja och grönt te.

Anti-inflammatoriska dieter ser även ut att ha god effekt på tarmfloran. Många av de farliga toxinerna bildas just i tarmen och när njurarna börjar fallera, anfaller toxinerna med ökad inflammation som resultat. Probiotika och synbiotika kan ha god effekt, men fortfarande saknas större studier på effekterna av dessa vid kronisk njursjukdom. Rekommendationen blir därför att undvika extra fosfat (se E-tillsatser nedan), minska intaget av läskedrycker och samtidigt inta mycket frukt och grönsaker. Aktuell forskning visar att det är viktigt att försöka upprätthålla en god tarmflora. Har man en avancerad njursvikt bör man dock alltid diskutera kostförändringar med sin läkare, eftersom frukt och grönsaker kan innehålla stora mängder kalium.

E-tillsatser med fosfor

  • E 338 Fosforsyra (antioxidationsmedel)
  • E 339 Natriumfosfater (antioxidationsmedel)
  • E 340 Kaliumfosfater (antioxidationsmedel)
  • E 343 Magnesiumfosfater (antioxidationsmedel)
  • E 442 Ammoniumfosfatider (emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel)
  • E 450 Difosfater (emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel)
  • E 451 Trifosfater (mulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel)
  • E 452 Polyfosfater (emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel)

Arkiv

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever…

Läs mer >

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie:…

Läs mer >

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

april 1, 2019

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med njure från avliden donator om man hade…

Läs mer >

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >