Anders Christensson

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

september 2, 2022

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare en ny markör, resultatet av svensk forskning, kan läkare nu tidigt upptäcka patienter i riskzonen och sätta in behandling.

Anders Christensson, adjungerad professor i njurmedicin vid Lunds universitet och cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus, har länge forskat på att minska dödligheten bland njursjuka med hjärtsjukdom. Nu med nya medel från Njurfonden har han fortsatt sin forskning och gjort nya upptäckter.

Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Jag började min forskning kring att ta reda på hur man upptäcker njursjukdom tidigt. Nu sedan tio år har jag forskat mer specifikt kring njursjuka och hjärtsjukdom. Är man njursjuk är risken stor att man drabbas av hjärtsjukdom och jag ville hitta sätt hur man upptäcker det tidigt och hur man kan förebygga det.

2018 gjorde ni en banbrytande studie. Vad upptäckte ni? 
– Vi gick på djupet med det här med hjärtsjukdomar vid njursjukdom och gjorde en stor befolkningsstudie som vi var först i världen med. I den studien kunde vi bevisa att förändringar av hjärtat kom redan vid halverad njurfunktion. 1 500 personer deltog i studien. På det här sättet kunde vi visa att risken för hjärtsjukdom kommer redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.

Vad är nu nytt sedan dess?
– Istället för att använda kreatinin, som är en liten molekyl, för att mäta njurfunktionen började vi använda den större molekylen cystatin C. Cystatin C som njurfunktionsmarkör upptäcktes i Malmö och vi var först i världen att använda denna i klinisk vardag. Vi upptäckte att cystatin C är känsligare än kreatinin för att upptäcka nedsatt njurfunktion och är oberoende av muskelmassa. Att den helt enkelt skulle vara en bättre markör än kreatinin. En annan upptäckt vi gjorde var att vi såg att cystatin C och kreatinin uppför sig olika hos ett antal individer när det gäller att visa njurfunktionen. Vi såg att när skillnaden mellan njurfunktionen mellan markörerna var 30 procent eller mer så fanns det en ökad risk för hjärtsjukdom hos individen. Detta gör att man kan upptäcka hjärtsjukdom tidigare hos individer med njursjukdom genom att mäta både cystatin C och kreatinin och jämföra dem. Detta innebär att vi fått en helt ny markör för hjärtsjukdom hos njursjuka. Vi testade detta i en stor befolkningsstudie och det stämde även där. En forskargrupp i USA bekräftade sedan också dessa fynd.Ytterligare bevis fick vi när vi visade att detta syndrom hade en strukturell förklaring. Syndromet kopplades till en förtjockning av basalmembranet i glomerulus vilket kan förklara kopplingen mellan njur- och hjärtsjukdom, det så kallade kardiorenala syndromet. Vi kunde visa att ett förtjockat basalmembran, som kan ses vid diabetes och andra njursjukdomar, påverkar filtrationen av den stora molekylen cystatin C mer än kreatinin

Vi hoppas hitta fler markörer som sjukvården på ett enkelt sätt kan använda.

Vad är dina mål nu?
– Vi tittar nu på en ny teknik kallad proteomik som man kan använda vid analys av proteiner i små koncentrationer. Det handlar om molekylärbiologi. Vi hoppas genom detta hitta ännu fler markörer som sjukvården sedan på ett enkelt sätt kan använda. Under hundra år har sjukvården använt enbart en liten molekyl, kreatinin, för att bestämma njurfunktionen. Vi vet att njurarnas reningsförmåga sträcker sig över ett brett spann och genom att mäta även större molekyler hoppas vi kunna beskriva fler sjukdomstillstånd som är kopplade till njursjukdom. Jag är angelägen att forskningsresultat kan användas i praktisk sjukvård och som ordförande för NPO Njur- och urinvägssjukdomar i Sverige och även ansvarig för hela region Skåne som chefsöverläkare arbetar jag för att forskningsresultat snabbare implementeras i sjukvården. Cystatin C och kreatinin mäts i ett enkelt blodprov och kan göras på alla mottagningar. Det gäller nu att sprida kunskapen om denna nya information.

Hur ser du på forskning inom detta område och vad betyder stödet från Njurfonden?
– Njurfondens stöd är jätteviktigt. All forskning vi gjort går hand i hand med Njurförbundets och Njurfondens mål. Jag har varit med om att skriva det nationella vårdprogrammet som kom i våras och det syftar till att upptäcka njursjukdom tidigt och undvika dialys och hjärtsjukdom. Det är viktigt att vår forskning resulterar i enkla sätt för vårdcentralerna och sjukvården att upptäcka njursjukdom och hjärtsjukdom tidigt.

Text: Annelie Olsson Larsson

Arkiv

Forskning pågår: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom

januari 27, 2023

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om hur störningar i ett specifikt hormonsystem påverkar…

Läs mer >

Forskning ska bromsa avstötning

december 15, 2022

Fyra av tio transplanterade njurar håller inte mer än tio år. Jessica Smolander forskar om kronisk avstötning, med målet att…

Läs mer >

På gång inom njurforskningen

november 28, 2022

Se Njurfondens Webbinarium från den 6/12 2022 i efterhand. Obs! Sändningen startar 3:15 minuter in i filmen och pågår en…

Läs mer >

Forskning pågår: Om njurdonationens inverkan på graviditet

november 3, 2022

Eva Carlsson, läkare vid njurmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har fått anslag från Njurfonden för att forska om njurdonationens…

Läs mer >

Forskningsframsteg kan ge effektivare dialys

oktober 21, 2022

Ett naturligt ämne från äppelträd kan göra peritonealdialys mer effektiv. Ämnet hindrar kroppen från att ta upp glukos från dialysvätskan…

Läs mer >

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

september 2, 2022

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare en ny markör, resultatet av svensk forskning,…

Läs mer >

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

april 19, 2022

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och mottagare. Ju längre tid mellan operationerna desto…

Läs mer >

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

mars 10, 2022

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i Sverige år 1978. Tack vare hans insatser…

Läs mer >

Ny rekordutdelning till njurforskning

mars 4, 2022

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år har anslagen fördubblats. På så sätt kan…

Läs mer >

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

september 15, 2021

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång till 6 miljoner kronor. På tre år…

Läs mer >

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

september 2, 2021

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är att hitta riskfaktorer som kan visa på…

Läs mer >

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

april 6, 2021

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och svåra symtom. För att kunna skydda njurpatienter…

Läs mer >

Njurfondens Forskarbidrag 2021

mars 3, 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor fördelas på 27 lovande forskningsprojekt, varav 900…

Läs mer >

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

mars 2, 2021

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan vi ha en ny medicin, som gör…

Läs mer >

Genetiken påverkar många njursjukdomar

december 8, 2020

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en ny gen kan leda till mer individ­anpassad…

Läs mer >

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

september 11, 2020

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020. Hon forskar om förebyggande av peritonit vid…

Läs mer >

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

maj 8, 2020

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av mottagarna av 2019 års anslag från Njurfonden.…

Läs mer >

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever…

Läs mer >

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie:…

Läs mer >

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

april 1, 2019

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med njure från avliden donator om man hade…

Läs mer >

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >