Forskning

Stöd livsviktig njurforskning.

  • Hem
  • Forskning

Forskning pågår

Ta del av det som händer i forskningsvärlden och läs spännande forskningsintervjuer. Läs mer >

Sök anslag

Njurfonden utdelar bidrag för vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantation. Läs mer >

Utdelade anslag

Läs om den senaste utdelningen av Njurfondens Forskningsbidrag.

Bengt Rippes forskarpris

Bengt Rippes forskarpris tilldelas en i Sverige verksam forskare eller kliniskt verksam person som gjort betydelsefulla vetenskapliga insatser inom det njurmedicinska området. Läs mer >

Milstolpar inom njurforskningen

Njurfonden har gett stöd till många framgångsrika forskningsprojekt. Historiskt ligger svensk forskning bakom flera av de milstolpar som nåtts inom njurforskningen. Läs mer >

Du kan påskynda nästa forskningsgenombrott

Det behövs ofta massiva forskningsinsatser från många forskare under medverkan av laboratorier och kliniker för att forskningen ska röra sig framåt. Ett större forskningsgenombrott bygger ofta på tusentals smärre forskningsframsteg. Därför går det inte att säga när nästa stora forskningsgenombrott kommer. Det enda vi vet är att det kommer och att du kan påskynda det genom att stödja njurfonden.

Svensk njurforskning nu

Det händer mycket inom svensk njurforskning just nu och det är många forskare som bidrar till framstegen. Extra lovande forskning pågår inom områdena inflammatoriska njursjukdomar och polycystisk njursjukdom. Men det behövs mycket mer pengar om utvecklingen verkligen ska kunna ta fart. 30 miljoner kronor i årligt anslag till njurforskningen har nämnts som en önskvärd nivå av initierade forskare som då är övertygade om att de snabbt skulle nå resultat inom flera områden.

Därför behöver forskarna ditt stöd

  • Kronisk njursjukdom (CKD) förekommer hos var tionde svensk och allt fler insjuknar.
  • Kronisk njursjukdom leder till bristande kärlfunktion, ofta högt blodtryck och äggvita i urinen, hjärt- kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke samt en rad andra följdsjukdomar.
  • Trots att kronisk njursjukdom kan betraktas som en folksjukdom med en miljon drabbade svenskar är den inte klassad som en folksjukdom och därför går inte de stora forskningsresurserna till njurforskning.
  • Dialysbehandling är en mycket resurskrävande livsuppehållande behandling som kan kosta upp mot 1 miljon kronor per år och patient. Stora vinster i minskat lidande och vårdkostnader skulle kunna uppnås om insjuknande i dialyskrävande njursvikt kunde minskas.
Ge en gåva

50 miljoner

Njurfonden har nu i över tio år delat ut pengar till svensk njurforskning. Totalt har över 50 miljoner kronor delats ut till olika forskningsprojekt i Sverige.

50+ forskningsprojekt

Njurfonen är med och finanserar ett 50-tal projekt inom njurforskning varje år.

95 procent

Ettårsöverlevnaden för den transplanterade njuren och för patienten är idag över 95 procent, tack vare forskningen.

Njurfonden stöder

Njurfonden stöder: Njurfunktion före och efter start av peritonealdialys

Med målet att optimera behandlingen i peritonealdialys, för att bevara den egna restnjurfunktionen, pågår ett forskningsprojekt vid Karolinska universitetssjukhuset. Restnjurfunktionen påverkar i hög grad patientens livskvalité och överlevnad.

Att förstå hur läkemedel bäst ska användas vid SLE

Att förstå när och hur läkemedel bäst ska användas vid SLE (systemisk lupus erythematosus) är målet för ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet. SLE är en autoimmun inflammatorisk reumatisk sjukdom som påverkar njurarna.

Om kronisk låggradig inflammation

Många njurpatienter har kronisk låggradig inflammation i kroppen. Den påskyndar åldrandet och bidrar till hjärt-kärlsjukdom. Nu pågår forskning för att lättare upptäcka inflammation och utveckla nya behandlingar.

Mer samtal ger dialyspatienter bättre vård i livets slutskede

En enkel fråga från vårdpersonalen och att samarbete i team kan vara det bästa sättet att identifiera och bemöta patienter som närmar sig livets slut. Det visar ny forskning på patienter i bloddialys, finansierad av Njurfonden.

På jakt efter biomarkörer

IgA-nefrit är en komplex sjukdom med varierande symtom. Anna Witasps forskning, med stöd av Njurfonden, ska leda till tidigare upptäckt, träffsäkrare diagnos och skräddarsydd behandling.

Appen ska ge bättre behandling för njursjuka

Bättre vårdkontakt och högre livskvalitet är målet när en ny digital applikation börjar användas av njursjuka patienter. I ett pågående forskningsprojekt utvecklas nu appen, som ska fungera för utvärdering och uppföljning i vården.

Om att bromsa åldrandet i blodkärl

Peter Stenvinkel, professor i medicinska njursjukdomar vid Karolinska institutet, forskar med stöd från Njurfonden, om behandlingar för att bromsa åldrandet i blodkärl. Målet är att hitta läkemedelsbehandling som bromsar kärlsjukdom hos njursjuka patienter samt se hur kosten påverkar blodkärlens åldrande och ta fram riktlinjer för vad man ska äta.

Fler njurar från avlidna ska räddas

Med stöd av Njurfonden utvecklar Michael Olausson en ny metod för att fler njurar från avlidna ska kunna transplanteras. Snart sätts del ett av hans studie igång.

”Ett nytt kapitel inom transplantationsmedicin”

Sonja Gracin leder ett nordiskt projekt som ska hjälpa patienter med svåra blodsjukdomar och njurpåverkan. En patientgrupp med dåliga förutsättningar för transplantation. Målet är att nya riktlinjer för diagnostik och behandling ska ge fler transplantationer och bättre överlevnad.

Kartläggning av kärltillgångar för bloddialys

Många som går i dialys kallar kärlaccessen sin livlina. Den livsviktiga behandlingen förutsätter ju en ingång till blodbanan. Men vilken sort ger minst komplikationer? Och vad avgör vilken access en patient får? Är det kön, ålder eller var man bor?

Hjärtsvikt och diabetes påverkan på njursjukdom

Hjärtsvikt hos patienter med kronisk njursjukdom utgör stor riskfaktor för död. Kommer nya läkemedel förändra prognosen för detta svårbehandlade tillstånd? Det forskar doktorand Joakim Österman vid Karolinska institutet om, med stöd från Njurfonden.

Förändringar i den kvarvarande njuren

Maria Eriksson Svensson, professor/överläkare, Njurmedicin, studerar med stöd från Njurfonden akuta och kroniska förändringar i den kvarvarande njuren före och efter njurdonation.

Akut njurskada hos barn sällan kronisk

Barn som drabbas av syrebrist vid förlossningen får ofta akut njurskada. Forskarna i Sverige är först i världen med att ha följt dessa barn till 10-12 års ålder.

Blodkärlens roll vid njursjukdom

Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden, blodkärlens roll vid njursjukdom och de förändringar av de skyddande blodkärlsproteinerna som uppstår vid inflammation i njuren. Läs mer >

Swisha din gåva

Det går snabbt och enkelt att stötta njurforskningen med Swish. Skanna QR-koden med din mobilkamera eller öppna Swish-appen och ange vårt nummer nedan. Varje gåva – stor som liten – hjälper oss att finansiera viktig forskning och ge hopp till alla som lever med njursjukdom.

900 3674