Gregor Gurion professor njurmedicin

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie: Prevention och behandling av artärskador vid kronisk njursjukdom, något som ledde fram till en oväntad insikt.

Gregor Gurion, adjungerad professor i njurmedicinVad fick dig att intressera dig för den här problematiken?
– Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland njursjuka. Oftast är det en multifaktoriell ansamling av riskfaktorer som ligger bakom. 80-90 procent av patienterna har högt blodtryck. Rubbningar i hormonerna som styr kalk-fosfatbalansen är också vanligt, liksom rubbningar i blodfetterna. Samtliga av dessa riskfaktorer leder till kärlskador som kan ge upphov till hjärtsvikt, hjärtinfarkt och stroke. Men det finns förmodligen fler riskfaktorer som vi ännu inte känner till.

Hur stor roll spelar graden av nedsatt njurfunktion?
– Ju sämre njurfunktion, desto högre hjärt-kärlrisk. Kurvan är ganska linjär i gruppen som helhet. Därför är det viktigt att hitta individer med nedsatt njurfunktion i tidigt skede så att förebyggande åtgärder kan sättas in.

Även njurtransplanterade med bra njurfunktion löper större risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom jämfört med friska men risken varierar mycket beroende på vad man har i bagaget. Om du har haft dialys i flera år eller gått med högt blodtryck under en längre tid innan transplantationen så kan ju kärlen till viss del redan ha tagit skada.

Vad hade ni för mål med studien?
– Att skapa en bra experimentell modell för kronisk njursvikt där vi kunde studera uppkomsten av hjärt-kärlsjukdom och testa olika behandlingar. Målsättningen initialt var att hitta behandlingar som förhindrade kärlförkalkningar. Men vi blev ganska överraskade under studien och forskningen tog en annan riktning.

Vad var det ni upptäckte?
– I våra försök framkallade vi njursvikt hos friska råttor. Njurfunktion hamnade ungefär på 10 procent av normal njurfunktion och djuren utvecklade högt blodtryck och höga nivåer fosfat och slaggämnen i blodet, det vill säga precis de rubbningar som vi ser hos njursviktande patienter.

Det intressanta var att de njursviktande råttornas aorta (kroppspulsådern) och andra stora artärer blev stela och inte kunde slappna av normalt, samtidigt som de små artärerna fungerade som vanligt. När artärerna inte kan slappna av ökar motståndet i kärlsystemet och belastningen på hjärtat. Intressant var att dessa förändringar uppstod utan att vi kunde påvisa förkalkningar i kärlen när vi tittade med mikroskop. Njursvikt orsakar alltså allvarliga rubbningar i de stora artärerna som inte har med förkalkningar att göra.

Hade ni någon teori om varför?
– De stora artärerna i kroppen ser väldigt annorlunda ut jämfört med de små och har helt andra funktioner. Vi studerade genuttrycket i de stora artärerna och fann vissa mönster. Vi har en teori om att de glatta muskelcellerna i aortan inte kan hantera kalcium på ett normalt sätt vid njursvikt. Om man kunde normalisera kalciumhanteringen i de glatta muskelcellerna, så kanske kärlen skulle kunna slappna av och belastningen på hjärtat minska. I dagsläget finns inte ett läkemedel som åstadkommer detta men kanske i framtiden.

Vi prövade att ge blodtryckssänkande läkemedel, men kunde trots detta inte normalisera aortafunktionen hos råttorna. Aortan och de stora blodkärlen förblev stela.

Gjorde ni några fler studier?
– Ja, vi undersökte även om det fanns något samband mellan aortaförkalkningar och njurfunktion på patienter med kronisk njursjukdom. Det vi fann var att förkalkade kärlväggar inte leder till snabbare förlust av njurfunktionen. Däremot är förkalkningarna en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.

Så vilka slutsatser kunde ni dra av studien?
– Inom njurmedicinen har det varit ett stort fokus på artärförkalkningar under de senaste 20 åren. Våra resultat visar att betydande rubbningar uppstår i de stora artärerna vid njursvikt oberoende av förkalkningarna. Orsaken bakom dessa rubbningar behöver undersökas vidare. Slutsatsen blir att det behövs betydligt mer forskning för att överdödligheten i hjärt-kärlsjukdom bland njursjuka ska kunna minskas.

Arkiv

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever…

Läs mer >

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie:…

Läs mer >

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

april 1, 2019

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med njure från avliden donator om man hade…

Läs mer >

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >