Forskning ska hjälpa njursjuka barn
Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är att hitta riskfaktorer som kan visa på om patienten ligger i riskzonen för att få kronisk njursvikt senare i livet.
Varje år drabbas flera barn av akut njursvikt, och måste vårdas med dialys. Det kan vara en följd av exempelvis barncancer, sepsis (blodförgiftning) eller större operationer. Vissa av barnen som tillfrisknar utvecklar senare i livet kronisk njursjukdom, som kräver livslång behandling.
Urban Fläring, docent och överläkare vid barnanestesi- och intensivvårdskliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, är en av de forskare som fick stöd från Njurfonden vid senaste utdelningen. Målet med hans forskning är att kartlägga de barn som drabbats av den svåraste formen av akut njursvikt och försöka hitta sätt att förhindra att de utvecklar kronisk njursjukdom och behöver dialys eller en njurtransplantation.
Vad är din bakgrund?
– Jag har arbetat och forskat inom barnintensivvård i över 20 år i Stockholm och var med om starten av kontinuerlig dialysbehandling här år 1998 då vi använde metoden för första gången. Så jag har varit med från början.
Hur ser studien ut som ni ska göra?
– Vi har omkring 700 patienter på barnintensiven per år varav 25 procent av barnen drabbas av akut njursvikt som en del i sin kritiska sjukdom. Cirka 30 stycken av patienterna med den svåraste formen av akut njursvikt måste vi behandla med dialys. Akut njursvikt hos barn kan komma av till exempel sepsis, cancer eller operation av medfött diafragmabråck. Orsaken till att de övriga barnen får dialys kan vara kronisk njursvikt men även medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Tanken är nu att följa upp alla de barn som haft akut njursvikt sedan 2015. De kommer genomgå en omfattande njurfysiologisk undersökning där vi kartlägger hur vanligt det är med kronisk njursjukdom, njurfunktion samt undersöker möjliga riskfaktorer. Det kan hjälpa till att identifiera vilka barn som löper ökad risk att drabbas av kronisk njursjukdom. Vi kommer kalla alla barn under 2021 och om ett år beräknar vi ha fått alla uppgifter.
Vad är målet med studien?
– I första hand vill vi försöka fastställa om det är ett problem att barn som får akut njursvikt också får kronisk njursvikt. Om vi lyckas identifiera barn med uppseglande kronisk njursvikt, kommer barnnjurläkare kunna hjälpa dem med förebyggande behandling så att behov av dialys och transplantation kan fördröjas eller i bästa fall förhindras. Det är 70 barn som kommer ingå i studien. Målsättningen är att allt forskningsarbete skall vara klart hösten 2022 då vi kommer skicka in ett manuskript för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Resultaten kommer vara efterfrågade.
”Varje år drabbas barn av njursvikt.”
Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
– Jag fick frågan några år efter att kontinuerlig dialysbehandling startats på Astrid Lindgrens barnsjukhus om jag inte kunde skriva ihop riktlinjer för hur vi skulle arbeta. Jag visste det var stor skillnad på dialys för vuxna och barn och började undersöka om jag kunde hitta något nätverk för barndialys. Jag fick kontakt med en amerikansk läkare, Timothy Bunchman, som ingick i ett nätverk I USA. Jag blev glad för det för de ligger i framkant inom forskning av njursvikt hos kritiskt sjuka barn. Så efter att ha fått ta del av deras kunskap så kunde jag skriva riktlinjerna för barndialys.
– Med tiden har jag och andra barnintensivvårdsläkare konstaterat att kunskap saknas om vad som händer med barnen när de haft akut njursvikt. Hos barn med akut njursvikt som överlever normaliseras ofta njurfunktionen men stressen på kvarvarande nefron kan medföra risk att dessa barn utvecklar kronisk njursvikt senare i livet. Detta ville jag forska vidare om.
Hur ser du på framtiden för de barn som tidigt drabbas av akut njusvikt?
– Vi hoppas hitta markörer som kan visa om de här barnen har risk för att utveckla kronisk njursjukdom senare i livet och då kan man titta på vilka läkemedelsbehandlingar som tidigt behövs sättas in för att patienten slippa dialys och transplantation. Att arbeta förebyggande är viktigt.
Hur ser du på forskning inom detta område och vad betyder stödet från Njurfonden?
– Forskningen har jättestor betydelse för barnintensivvård. Vi tillhör en forskningsgren i västvärlden som är minst prioriterad. Mycket av den forskning vi bedriver gör vi på ledig tid inklusive semester. Med pengarna från Njurfonden kan jag ge en doktorand tid för att arbeta med det här projektet. Det är en förutsättning för att det ska kunna genomföras.