Forskning ska hjälpa njursjuka barn

september 2, 2021

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är att hitta riskfaktorer som kan visa på om patienten ligger i riskzonen för att få kronisk njursvikt senare i livet.

Varje år drabbas flera barn av akut njursvikt, och måste vårdas med dialys. Det kan vara en följd av exempelvis barncancer, sepsis (blodförgiftning) eller större operationer. Vissa av barnen som tillfrisknar utvecklar senare i livet kronisk njursjukdom, som kräver livslång behandling.
Urban Fläring, docent och överläkare vid barn­anestesi- och intensivvårdskliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, är en av de forskare som fick stöd från Njurfonden vid senaste utdelningen. Målet med hans forskning är att kartlägga de barn som drabbats av den svåraste formen av akut njursvikt och försöka hitta sätt att förhindra att de utvecklar kronisk njursjukdom och behöver dialys eller en njurtransplantation.

Vad är din bakgrund?
– Jag har arbetat och forskat inom barnintensivvård i över 20 år i Stockholm och var med om starten av kontinuerlig dialysbehandling här år 1998 då vi använde metoden för första gången. Så jag har varit med från början.

Hur ser studien ut som ni ska göra?
– Vi har omkring 700 patienter på barnintensiven per år varav 25 procent av barnen drabbas av akut njursvikt som en del i sin kritiska sjukdom. Cirka 30 stycken av patienterna med den svåraste formen av akut njursvikt måste vi behandla med dialys. Akut njursvikt hos barn kan komma av till exempel sepsis, cancer eller operation av medfött diafragmabråck. Orsaken till att de övriga barnen får dialys kan vara kronisk njursvikt men även medfödda ämnesomsättningssjukdomar. Tanken är nu att följa upp alla de barn som haft akut njursvikt sedan 2015. De kommer genomgå en omfattande njurfysiologisk undersökning där vi kartlägger hur vanligt det är med kronisk njursjukdom, njurfunktion samt undersöker möjliga riskfaktorer. Det kan hjälpa till att identifiera vilka barn som löper ökad risk att drabbas av kronisk njursjukdom. Vi kommer kalla alla barn under 2021 och om ett år beräknar vi ha fått alla uppgifter.

Vad är målet med studien?
– I första hand vill vi försöka fastställa om det är ett problem att barn som får akut njursvikt också får kronisk njursvikt. Om vi lyckas identifiera barn med uppseglande kronisk njursvikt, kommer barnnjurläkare kunna hjälpa dem med förebyggande behandling så att behov av dialys och transplantation kan fördröjas eller i bästa fall förhindras. Det är 70 barn som kommer ingå i studien. Målsättningen är att allt forskningsarbete skall vara klart hösten 2022 då vi kommer skicka in ett manuskript för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Resultaten kommer vara efterfrågade.

”Varje år drabbas barn av njursvikt.”

Varför har du intresserat dig för just detta ämne?
– Jag fick frågan några år efter att kontinuerlig dialysbehandling startats på Astrid Lindgrens barnsjukhus om jag inte kunde skriva ihop riktlinjer för hur vi skulle arbeta. Jag visste det var stor skillnad på dialys för vuxna och barn och började undersöka om jag kunde hitta något nätverk för barndialys. Jag fick kontakt med en amerikansk läkare, Timothy Bunchman, som ingick i ett nätverk I USA. Jag blev glad för det för de ligger i framkant inom forskning av njursvikt hos kritiskt sjuka barn. Så efter att ha fått ta del av deras kunskap så kunde jag skriva riktlinjerna för barndialys.
– Med tiden har jag och andra barnintensivvårdsläkare konstaterat att kunskap saknas om vad som händer med barnen när de haft akut njursvikt. Hos barn med akut njursvikt som överlever normaliseras ofta njurfunktionen men stressen på kvarvarande nefron kan medföra risk att dessa barn utvecklar kronisk njursvikt senare i livet. Detta ville jag forska vidare om.

Hur ser du på framtiden för de barn som tidigt drabbas av akut njusvikt?
– Vi hoppas hitta markörer som kan visa om de här barnen har risk för att utveckla kronisk njursjukdom senare i livet och då kan man titta på vilka läkemedelsbehandlingar som tidigt behövs sättas in för att patienten slippa dialys och transplantation. Att arbeta förebyggande är viktigt.

Hur ser du på forskning inom detta område och vad betyder stödet från Njurfonden?
– Forskningen har jättestor betydelse för barnintensivvård. Vi tillhör en forskningsgren i västvärlden som är minst prioriterad. Mycket av den forskning vi bedriver gör vi på ledig tid inklusive semester. Med pengarna från Njurfonden kan jag ge en doktorand tid för att arbeta med det här projektet. Det är en förutsättning för att det ska kunna genomföras.

Text: Annelie Olsson Larsson Foto: Maria Rosenlöf

Arkiv

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

september 15, 2021

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång till 6 miljoner kronor. På tre år…

Läs mer >

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

september 2, 2021

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är att hitta riskfaktorer som kan visa på…

Läs mer >

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

april 6, 2021

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och svåra symtom. För att kunna skydda njurpatienter…

Läs mer >

Njurfondens Forskarbidrag 2021

mars 3, 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor fördelas på 27 lovande forskningsprojekt, varav 900…

Läs mer >

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

mars 2, 2021

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan vi ha en ny medicin, som gör…

Läs mer >

Genetiken påverkar många njursjukdomar

december 8, 2020

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en ny gen kan leda till mer individ­anpassad…

Läs mer >

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

september 11, 2020

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020. Hon forskar om förebyggande av peritonit vid…

Läs mer >

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

maj 8, 2020

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av mottagarna av 2019 års anslag från Njurfonden.…

Läs mer >

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever…

Läs mer >

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie:…

Läs mer >

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

april 1, 2019

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med njure från avliden donator om man hade…

Läs mer >

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >