Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt Njurregister. Under 2015 tilldelades hon 250.000 kronor av Njurfonden för en forskningsstudie kring nutritionstatus, kroppssammansättning och kostbehandling hos äldre patienter med kronisk njursvikt. Nutritionsstatus avser näringsstatus, ämnesomsättning och näringstillförsel.

Varför är studien riktad mot äldre patienter?
De flesta njurpatienter är äldre, genomsåldern hos de som går på njurmottagning är 75 år. Idag vet vi exempelvis att kroppssammansättningen, alltså förhållandet mellan muskelmassa, fett och vattenmängd, är annorlunda hos äldre människor i större utsträckning än hos yngre. Därför är det viktigt att studera vad som händer i kroppen just hos äldre njurpatienter. Liknande studier har tidigare genomförts på patienter i 50-årsåldern som går i dialys. Nu studerar vi 65-åringar och vad som händer i kroppen tidigare i förloppet, ungefär när njurfunktionen ligger kring 20 procent. Ju tidigare man kan gå in med rätt behandling, desto mer kan patienten vinna.

Vad är det största hotet mot kroppen utifrån din forskning?
En njursjuk person behöver en stark kropp och rätt kostbehandling som håller kroppen i balans. I samband med njursjukdom är det lätt att aptiten minskar på grund av de uremiska gifterna i blodet. Oavsett sinnestämning vill kroppen ha mindre protein och energi. Att äta mindre protein vid njursjukdom är som regel bra eftersom det det saktar in sjukdomsprocessen och ger mindre uremiska symtom som exempelvis illamående. Men eftersom protein samtidigt bidrar till att behålla muskelmassa, hamnar vi i ett dilemma.

Vad kan man göra åt det?
Det handlar om att balansera näringsintaget så bra som möjligt. Att vara överviktig är generellt sett inte bra. Men den som har fått njursjukdom får gärna ha lite kroppshull och framförallt muskelmassa eftersom det minskar de skadliga processerna i kroppen. En okontrollerad proteinfattig kost kan lätt leda till näringsbrist hos äldre. Därför gäller det att kompensera detta med regelbundna konsultationer hos dietist som kan ge kostråd som till exempel att äta mer fett och kolhydrater. Grädde innehåller exempelvis mer fett och mindre proteiner än mjölk. Därför är grädde en bättre energi- och näringskälla.

Hur går forskningen till?
Studien driver jag tillsammans med Karin Windahl som är dietist. Men vi är inte ensamma. I studien ingår totalt 1 600 njursjuka patienter från sex olika länder i Europa. Fördelen med detta är att kostvanorna och dietråden skiljer sig i Europa och att vi på så sätt kan se hur olika kostråd påverkar kroppen vid njursjukdom. En del av patienterna har vi redan följt i fyra år, där vissa har ordinerats lågproteinkost och andra inte. Uppskattning av nutritionsstatus görs en gång i halvåret parallellt med bioimpedansmätningar av kroppssammansättningen, blodprover, och att patienterna får skatta hur de mår utifrån ett givet formulär. Utifrån dessa data kan vi sedan studera hur de olika dieterna påverkar aptiten, nutritionsstatus, kroppssammansättningen, inflammationsnivåerna och hur njurfunktionen förändras. Studien beräknas pågå till 2020.

Vad hoppas du att studien ska leda till?
Målet är att undersöka om vi kan skjuta på debuten för dialysstarten med bibehållen muskelmassa, lindra symtom och uppnå bästa möjliga livskvalitet. Enligt en tidigare italiensk studie har man genom kostbehandling kunna skjuta på dialysstarten med cirka sex månader. Vår förhoppning är att vi genom att gå in tidigare i sjukdomsförloppet ska kunna minska risken för negativ påverkan på muskel och fettmassa ytterligare.

Hur upplever du forskningsklimatet i Sverige?
Jag har forskat kring riskfaktorer för utveckling och försämring i samband med njursjukdom sedan 2002 och jag kan inte påstå att klimatet har förbättrats till det bättre. Njurforskning finns fortfarande inte med bland de enskilda sökområdena hos Vetenskapsrådet, vilket innebär att man måste söka bidrag i en kategori där personen som granskar ansökningshandlingarna kanske inte ens är njurkunnig. Här hoppas jag på en förändring. Njurfonden är vår enda anslagsgivare.