Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

maj 8, 2020

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av mottagarna av 2019 års anslag från Njurfonden. Hon forskar om C3 glomerulopati, som drabbar både barn och vuxna.

Njurinflammation hör till de vanligaste orsakerna till njursvikt. En ovanlig typ av njurinflammation – C3 glomerulopati – beror på överaktivitet hos en del av kroppens immunförsvar, och drabbar både barn och vuxna. Att dämpa den aktiviteten kan vara en behandlingsväg för den ovanliga sjukdomen. Om detta forskar barnnefrolog Zivile Bekassy, med stöd från Njurfonden.

Zivile Bekassy har lång erfarenhet som barnläkare sedan 20 år. På barnkliniken i Lund kom hon i kontakt med Diana Karpman, numera professor i njursjukdomar hos barn, som fick henne att börja intressera sig för forskning. Hon valde att doktorera och hennes avhandling handlade om tarmbakterien EHEC, som kan ge blodiga diarréer och skada njurarna, inte minst hos små barn. Studierna hon genomförde inför avhandlingen ledde till ny kunskap om en del av immunförsvaret kallad komplementsystemet.

Komplementsystemet utgörs av en mängd olika proteiner i blodet och på cellytan som har till uppgift att känna igen och oskadliggöra främmande celler och ämnen i vår kroppar. Ett av de viktigaste proteinerna i komplementsystemet har fått beteckningen C3.

Viktig upptäckt av specifikt enzym

– Komplementsystemet är väldigt potent och aktivt, och vid vissa sjukdomar kan aktiveringen ske okontrollerat. Jag och mina kollegor upptäckte att ett specifikt enzym som frisätts från njurarna – renin – kan klyva C3 och därmed aktivera komplementsystemet, berättar Zivile Bekassy och förklarar att det kan ge upphov till inflammation i njuren.

Många njursjukdomar behandlas med mediciner som sänker blodtrycket och minskar läckage av protein i urinen. En vanlig medicin är ACE-hämmaren enalapril. En annan medicin – aliskiren – riktar in sig på att hämma just reninet, det enzym som Zivile och hennes kollegor upptäckte kan få fart på komplementsystemet.

Dags för ny studie

Aliskiren är godkänt för att behandla högt blodtryck hos vuxna men beskrivs också ha en positiv effekt för att minska läckage av protein i urinen hos personer med diabetes och vid icke-diabetiskt njursjukdom både hos vuxna och barn, samt för behandling av högt blodtryck hos barn. Nu ska Zivile Bekassy undersöka om reninhämmaren aliskiren kan användas för att dämpa aktiveringen av komplementsystemet i njurarna hos personer med C3 glomerulopati.

– Förhoppningen är att vi ska kunna stabilisera, ja till och med förbättra, njurfunktionen hos den här patientgruppen, säger Zivile Bekassy.

Sjukdomen är sällsynt men yttrar sig som andra njurinflammationssjukdomar, med symtom som blod och protein i urinen och högt blodtryck. Därtill medför den en tydlig aktivering av komplementsystemet. Det finns idag ingen etablerad behandling av C3 glomerulopati, utan sjukdomen behandlas med ACE-hämmare eller angiotensinreceptorhämmare för att minska proteinläckage i urinen och kontrollera blodtryck och med immundämpande läkemedel för att dämpa njurinflammationen. Forskning på nya terapier kan alltså få stor betydelse för drabbade personer.

Hoppas bromsa sjukdomsutvecklingen

– Kan man bromsa utvecklingen av sjukdomen innebär det att man kan skjuta upp tidpunkten då patienter behöver få dialys eller en njurtransplantation, förklarar Zivile Bekassy.

Ungefär hälften av alla som får diagnosen C3 glomerulopati når det sista stadiet av njursvikt (CKD5) inom tio år och behöver då dialys eller transplantation.

– Det finns redan andra läkemedel som blockerar komplementsystemet och som har använts för C3 glomerulopati, men det har inte varit effektivt för alla, menar Zivile Bekassy och uttrycker förhoppningar inför sin forskning som ska komma igång efter sommaren 2020 och beräknas pågå i fem år.

I studien kommer ingå två grupper om 15 patienter i vardera som får en av medicinerna. I patientgrupperna ska både finnas vuxna och barn över 6 år utan kraftigt nedsatt njurfunktion. Zivile Bekassy var en av 28 forskare som fick anslag till sin forskning genom Njurfondens utdelning 2019 då hon tilldelades
250 000 kronor för en klinisk studie för att värdera aliskiren jämfört med enalapril vid C3 glomerulopati.

– Njurfonden stöttar inhemsk forskning på ett väldigt bra sätt men resursbehovet ökar i takt med alltmer avancerade möjligheter, säger Zivile Bekassy.

Extra tillskott genom Bengt Rippes pris

Utöver anslaget på en kvarts miljon får Zivile Bekassy förfoga över Bengt Rippes pris på 50 000 kronor. Priset har inrättats till ära av Bengt Rippe, som var professor i Lund och en internationellt framstående njurforskare. Han deltog i grundandet av Njurfonden 2013 men gick bort 2016.

– Jag kände Bengt Rippe och vi arbetade tillsammans i Lund, så priset känns väldigt betydelsefullt för mig, säger Zivile Bekassy.

Som barnnefrolog kommer Zivile Bekassy i kontakt med många njursjuka barn och vill gärna slå ett slag för att gruppen ska synas mer i samhället.

– Barnen blir ofta svårt sjuka. De går i dialys eller får en njurtransplantation, men blir egentligen aldrig friska. De borde uppmärksammas mer, säger hon.

Text: Sara Norman
Foto: Johan Lindvall

Arkiv

Forskning pågår: Blodkärlens roll vid njursjukdom

april 18, 2023

Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden, blodkärlens roll vid njursjukdom och de förändringar…

Läs mer >

Njurfondens Forskarbidrag

mars 6, 2023

Njurfonden delar ut nära 7 miljoner i forskarbidrag! Se utdelningen här nedan och hör mer om den aktuella forskningen från…

Läs mer >

Njurspecialist ny rektor vid Karolinska Institutet

mars 2, 2023

Ny rektor vid Karolinska Institutet är Annika Östman Wernerson, professor i njur- och transplantationsvetenskap. Hon brinner för att lyfta njursjukdomar…

Läs mer >

Forskare prisas för ny behandlingsmetod vid svår njursjukdom

februari 22, 2023

På närmare 40 år har det inte hänt något med behandlingen av Goodpastures sjukdom. Nu kan det snart finnas en…

Läs mer >

Forskning pågår: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom

januari 27, 2023

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om hur störningar i ett specifikt hormonsystem påverkar…

Läs mer >

Forskning ska bromsa avstötning

december 15, 2022

Fyra av tio transplanterade njurar håller inte mer än tio år. Jessica Smolander forskar om kronisk avstötning, med målet att…

Läs mer >

På gång inom njurforskningen

november 28, 2022

Se Njurfondens Webbinarium från den 6/12 2022 i efterhand. Obs! Sändningen startar 3:15 minuter in i filmen och pågår en…

Läs mer >

Forskning pågår: Om njurdonationens inverkan på graviditet

november 3, 2022

Eva Carlsson, läkare vid njurmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har fått anslag från Njurfonden för att forska om njurdonationens…

Läs mer >

Forskningsframsteg kan ge effektivare dialys

oktober 21, 2022

Ett naturligt ämne från äppelträd kan göra peritonealdialys mer effektiv. Ämnet hindrar kroppen från att ta upp glukos från dialysvätskan…

Läs mer >

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

september 2, 2022

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare en ny markör, resultatet av svensk forskning,…

Läs mer >

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

april 19, 2022

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och mottagare. Ju längre tid mellan operationerna desto…

Läs mer >

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

mars 10, 2022

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i Sverige år 1978. Tack vare hans insatser…

Läs mer >

Ny rekordutdelning till njurforskning

mars 4, 2022

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år har anslagen fördubblats. På så sätt kan…

Läs mer >

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

september 15, 2021

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång till 6 miljoner kronor. På tre år…

Läs mer >

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

september 2, 2021

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är att hitta riskfaktorer som kan visa på…

Läs mer >

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

april 6, 2021

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och svåra symtom. För att kunna skydda njurpatienter…

Läs mer >

Njurfondens Forskarbidrag 2021

mars 3, 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor fördelas på 27 lovande forskningsprojekt, varav 900…

Läs mer >

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

mars 2, 2021

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan vi ha en ny medicin, som gör…

Läs mer >

Genetiken påverkar många njursjukdomar

december 8, 2020

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en ny gen kan leda till mer individ­anpassad…

Läs mer >

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

september 11, 2020

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020. Hon forskar om förebyggande av peritonit vid…

Läs mer >

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

maj 8, 2020

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av mottagarna av 2019 års anslag från Njurfonden.…

Läs mer >

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

september 24, 2019

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år. Några kilometer därifrån, i stadsdelen Calton, lever…

Läs mer >

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

juni 25, 2019

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han 250.000 kronor av Njurfonden för sin forskningsstudie:…

Läs mer >

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

april 1, 2019

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med njure från avliden donator om man hade…

Läs mer >

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >