Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin EbeforsKerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Idag ingår hon i forskarteamet som leds av Jenny Nyström vid Sahlgrenska akademin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Vad är det som händer i kroppen vid IgA nefrit?
IgA är en antikropp som ingår i kroppens immunförsvar. Hos vissa individer saknar antikroppen en del sockerkedjor vilket gör att de klibbar ihop sig och bildar stora komplex som hamnar i njurarna. Med tiden leder det till förändringar i njurens filtrationsenhet och aktivering av immunsystemet, vilket resulterar i inflammation och nedsatt njurfunktion.

Hur vanlig och allvarlig är sjukdomen?
IgA nefrit är orsaken till 25 procent av fallen av kronisk njursvikt i Sverige. 25-30 procent av dessa leder till behov av dialys/transplantation inom 20 år.

Vilka sätt att behandla sjukdomen finns idag?
Det finns ingen specifik medicinering. Vi kan bromsa sjukdomsförloppet med hjälp av steroider och blodtryckssänkande mediciner, men till slut återstår bara dialys eller transplantation för de som har en progressiv sjukdom. Intressant är att cirka hälften av de som genomgår en njurtransplantation inte får tillbaka sjukdomen. Varför vet ingen.

Hur har ni resonerat i ert forskningsarbete?
Den centrala frågan vi ställde till en början var varför sjukdomen uppstår. Alla människor som bär på en felaktig IgA-antikropp utvecklar inte IgA-nefrit. Alltså krävs det något mer.

Sjukdomen startar i njuren och vi letade i cellerna där antikropparna deponeras. Till skillnad från tidigare studier lyckades vi odla fram celler från biopsier från patienter med IgA nefrit, vilket tidigare inte hade gjorts. Våra ”sjuka” celler gjorde att vi till slut fick en träff på ett specifikt protein som ser ut att kunna bindas till IgA nefrit. Vi kan kalla det ett ”nyckelhålsprotein” som finns i njuren. Vår hypotes är att man behöver både felaktigt IgA samt ”nyckelhålsproteinet” för att utveckla sjukdomen, annars klarar man sig.

Vad innebär detta konkret?
Det innebär att vi tror oss veta varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Vi har gått vidare för att se om vi kan blockera nyckelhålet för att se hur det påverkar cellerna och utvecklandet av IgA nefrit. Målet är att få fram en medicin som gör detta och det tror vi är fullt möjligt. De primära resultaten ser lovande ut.

Kan vi tala om ett genombrott?
Om allt stämmer och med rätt resurser är jag hoppfull om att vi kommer ha en medicin mot IgA nefrit på marknaden om 10-15 år. Hade vi haft mer resurser hade utvecklingen gått snabbare. Bristen på pengar till personal är ett ständigt problem, speciellt inom njurforskning. Vi lever mycket på att studenter väljer att komma och forska hos oss.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >