Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. Sedan 2013 har han intresserat sig på biomimetik – att efterlikna naturen för att förebygga sjukdom. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila. Förhoppningen är att hitta nya behandlingsformer mot en rad olika komplikationer som följer i spåren av kronisk njursvikt.

Vad hade hänt om en människa gått i ide?
En människa hade snabbt drabbats av muskelförsvagning, liggsår, diabetes, benskörhet, högt kalcium och sannolikt dött till följd av njursvikt eller blodpropp. Vad som får brunbjörnen att klara denna extrema prövning och vakna upp till synes helt frisk med endast 10-15 procent förlorad muskelmassa, utan påverkad bentäthet efter fem till sju månader i vinterdvala, är oerhört intressant.

Vari kan förklaringen ligga?
Det är fortfarande till stor del en gåta. Förutom förluster av vatten och koldioxid via utandningsluften förlorar björnen inget under vinterdvalan och alla viktiga ämnen återanvänds. Det som metaboliseras är uteslutande fett och ämnesomsättningen och njurarnas filtrationsförmåga sänks med mer än 70 procent. Den lilla mängd urin som njurarna producerar, återtransporteras från urinblåsan till blodomloppet. Björnen uppvisar trots påtagligt nedsatt njurfunktion inga tecken på systemisk inflammation eller oxidativ stress, vilket är mycket vanligt hos njursjuka patienter.

Den här förmågan eller de här förutsättningarna har vi människor så klart inte, men att ta reda på vad som händer i den sovande björnen och studera ämnesomsättningen via olika blod- och muskelvävnadsprover, kan hjälpa oss att förstå de skyddsmekanismer björnen utvecklat under miljoner år av evolution. Sannolikt finns det flera ledtrådar som kan leda fram till nya behandlingsformer mot inte bara njursvikt utan även benskörhet, Alzheimers sjukdom, muskelförtvining, diabetes, liggsår och hjärt- och kärlsjukdom. Därför är många forskare intresserade av studier av brunbjörn och inom projektet samarbetar såväl medicinare inom olika discipliner som veterinärer och ekologer.

Vilka ledtrådar har ni hittills hittat?
Tiden innan vinterdvalan ökar brunbjörnen sin vikt med 25 procent eller mer, främst genom att äta enorma mängder av lingon och blåbär. Man kan spekulera i att bären kan påverka floran av tarmbakterier och ha betydelse för hanteringen av kväveprodukter. En annan ledtråd kan vara att bären innehåller ämnet resveratrol, en antioxidant som har visat sig kunna stimulera transkriptionsfaktorer, som i sin tur kan aktivera cellskyddande gener. Om vi kan förstå hur urinblåsan triggas till att återuppta vatten och kvävehaltiga restprodukter, hur tarmfloran förändras under vinterdvalan samt vilka faktorer som förhindrar nedbrytningen av polypeptider till mindre peptider och fria aminosyror i blodplasman, kan nya behandlingsformer för att undvika muskelutarmning hos njursjuka utvecklas. Björnen kan även vara en utmärkt modell för att studera benskörhet. Trots att den är immobiliserad och sängliggande under så långa perioder drabbas den inte som människan av benskörhet.

Därtill tror vi att björnens förändrade sammansättning av galla kan bidra till den skyddande anti-inflammatoriska kroppsmiljön. Att kunna undvika en antiinflammatorisk miljö är alltid att eftersträva eftersom kronisk inflammation kan leda till för tidigt åldrande. Varför kronisk njursvikt leder till snabbare åldrandeprocesser, framför allt i kärl hos kronisk njursjuka patienter är ett intressant forskningsområde som jag och min forskargrupp studerar sedan flera år tillbaka.

Varför åldras njursjuka personer snabbare?
Den kroniska inflammation och oxidativa stress som man ofta ser vid kronisk njursvikt ändrar strukturen hos proteiner och lipider och som därmed får skadliga egenskaper. Blodkärlen kan ofta förkalkas och blir därmed stela och oeftergivliga. Med den sämre kärlelasticiteten ökar risken för kardiovaskulära komplikationer. En njursjuk patient som går i dialys dör idag inte av urinförgiftning i sig, utan oftast av en kardiovaskulär komplikation såsom stroke, hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller bensår, inte sällan i kombination med muskelutarmning och inflammation.

Vilken nuvarande behandling är framgångsrik?
För att bromsa etablerad njursjukdom använder vi idag främst blodtryckssänkande mediciner. D-vitamin, natriumbikarbonat, fosfatbindare och att sänka blodfetterna kan också ha en positiv effekt. Att behålla muskelmassan är utomordentligt viktigt eftersom ökad muskelmassa skyddar patienter mot bland annat kronisk njursvikt, cancer och hjärtsvikt. Vi behöver nya och betydligt effektivare behandlingsformer mot hjärt-kärlsjukdom och muskelutarmning hos njursjuka patienter. Dialys och transplantation räddar liv men skyddar inte alltid mot de kardiovaskulära komplikationer som uppstår.

Vilka behandlingsformer skulle det kunna vara?
Då njursjuka män ofta har låga nivåer av testosteron genomför vi just nu en dubbel blindstudie där vi undersöker om behandling med testosteron under 9 månader kan dämpa inflammation och oxidativ stress, minska behovet av erytropoietin, öka muskel- och benmassa och sist, men inte minst, öka livskvalitet och patientens sexuella lust och förmåga. Vi hoppas kunna inkludera 60 manliga dialyspatienter och vår förhoppning är att studien blir klar inom två år. Visar det sig att behandlingen fungerar kan testosteron bli en behandlingsform inte bara för njursjuka män utan även kvinnor då vi visat att låga nivåer av testosteron är en riskfaktor även hos kvinnor. Eftersom det finns flera studier som visar att tillskott av K-vitamin kan ha positiv effekt på kärlens grad av förkalkning och stelhet planeras en europeisk multicenterstudie för att undersöka om detta billiga och ofarliga vitaminpreparat kan ha gynnsamma effekter hos dialyspatienter. En annan intressant iakttagelse som vi nyligen publicerat handlar om skydd av fetma hos dialyspatienter.

Vad har ni kunnat visa?
Övervikt skyddar dialyspatienter med kronisk inflammation. Medan högt BMI skyddar kroniskt inflammerade dialyspatienter skyddar högt BMI inte dialyspatienter utan tecken på kronisk inflammation. Övervikten kan vara en indikation på att den inflammerade patienten äter bra, vilket är extra viktigt vid kronisk njursjukdom. En annan möjlig förklaring kan vara att överviktiga patienter har en bättre förmåga att bilda skyddande stamceller. Om de nya rönen även gäller vid andra kroniska sjukdomar där inflammation är vanligt förekommande, såsom cancer, hjärtsvikt, ledgångsreumatism etcetera, vet vi ännu inte. Är du frisk gäller dock fortfarande den gamla sanningen att man skall undvika övervikt, särskilt bukfetma för att inte drabbas av diabetes, hjärt-kärlsjukdom och kronisk njursjukdom.

Hur ser du på framtiden?
Kronisk njursvikt blir allt vanligare i befolkningen. Det beror till stor del på att vi med bättre behandling av olika kroniska sjukdomar blir äldre, men det kan också bero på att vi blir allt mer stillasittande och att andelen patienter med diabetes till följd av övervikt ökar. Man har nyligen visat att stillasittande inte bara ökar risken för diabetes och hjärt-kärlsjukdomar utan även risken för kronisk njursvikt. Därför måste vi arbeta förebyggande för en bättre folkhälsa parallellt med att försöka hitta nya behandlingsformer för kronisk njursvikt och dess allvarliga följdsjukdomar. Forskningsmässigt befinner vi oss ännu på ett tidigt stadium och det finns massor att göra. Hade vi haft mer resurser kunde vi ha haft fler forskningsprojekt igång samtidigt som svaren hade kommit snabbare. Vi har inte brist på idéer.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >