Anders Christensson

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar. Målet är att kunna förhindra att kronisk njursvikt leder till hjärt-kärlsjukdom och tvärtom.

Vad är det som gör att njursjuka lättare drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?
– Man har länge känt till att njursjuka ofta har hjärtsjukdom, men orsaken började man forska kring först för 20 år sedan, så svaret vet vi bara delvis. Det är känt att flera faktorer verkar vara av betydelse, säger Anders.

Vilka faktorer handlar det om?
– Den första kända faktorn handlar om högt blodtryck, som är skadligt för både njursjuka och hjärtsjuka, eftersom det utsätter kroppens organ för en hög ansträngning. Nästa faktor är den rubbning i kalk-fosfatbalansen, som börjar uppträda när njurfunktionen är halverad, vilket leder till att det bildas hårda avlagringar på olika ställen i kroppen som i exempelvis blodkärl, hjärta och lungor. Den tredje faktorn är en rubbning i den del av kroppens hormonella system som styr blodtryck och utsöndringen av salter och vatten. Den fjärde faktorn är övervätskning. Men det finns som sagt fler faktorer.

Hur liten funktionsnedsättning på njurarna kan ha betydelse?
– Detta är en intressant fråga. Från början undersöktes dialyspatienter och man fann en kraftig överdödlighet i hjärtsjukdomar. På senare tid har även lättare njurfunktionsnedsättningar rönt intresse och det är i detta område jag forskar. Orsaken kan uppstå i hjärtat eller i njuren eller i båda samtidigt. Det är därför njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom har ett så tydligt samband. Just begreppet kardiorenal (hjärtnjure) är något som man började använda för cirka 10 år sedan.

Är det lika vanligt att njursjuka får hjärtproblem som tvärtom?
– Denna fråga är svårare att svara på. Det finns inga säkra uppgifter.

Hur viktig är den här forskningen?
– Idag kan vi rädda många patienter från kraftigt nedsatt njurfunktion med dialys och transplantation. Men den stora risken som ändå finns kvar är den höga sannolikheten för att du dör av hjärtsjukdom. Om du är 30 år och går i dialys löper du exempelvis nästan 100 gånger större risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom jämfört med om du är frisk. Kan vi då identifiera orsakerna till varför du som njursjuk lättare drabbas av hjärt-kärlsjukdom, kommer vi på sikt att kunna göra något åt det och minska dödligheten dramatiskt.

Hur bedriver du din forskning?
– Vi har tillgång till stora patientmaterial som insamlats under flera decennier och som utgör en viktig grund för forskningen. Tidigare mätte man bara kreatinin-nivåerna i blodet, vilket var ett ganska trubbigt mått på njurfunktionen. Problemet var att njurfunktionen kunde vara halverad innan det syntes på kreatinin-nivåerna. Det innebär att njursjukdomar upptäcks sent. Nu har vi lyckats ta fram en vassare metod genom att också mäta nivån av cystatin C – ett protein som normalt elimineras genom filtration i njurarnas kapillärnätverk. Halten av cystatin C kan alltså användas som markör för att uppskatta njurarnas filtrationshastighet, det vill säga hur bra njurarna fungerar. Det innebär att vi nu kan upptäcka njursjukdom på ett tidigare stadium.

I våra studier har vi nu kunnat undersöka hjärtat med ultraljud hos patienter med mildare njursjukdom. Det vi har sett är att risken för att utveckla hjärtpåverkan finns redan vid halverad njurfunktion. Vi talar alltså om uppskattningsvis 5 procent av befolkningen. Det innebär att forskningen kring det kardiorenala syndromet har fått högre dignitet.

Vi undersöker också njurfiltration av molekyler med olika storlek och har i preliminära resultat kunnat se skillnader hos de med ökad risk för hjärtsjukdom. Detta område är intressant eftersom det kan innebära enkla provtagningar för patienterna.

Vilket mål har ni med forskningen för närvarande?
– Genom att nu kunna upptäcka njursjukdom på ett relativt tidigt stadium och samtidigt ha en ungefärlig bild av vad det är som påverkar hjärtat vid njursjukdom kan vi nu rikta in oss på att angripa de obalanser som uppstår i kroppen vid njursjukdom eller hjärtsjukdom genom nya behandlingsmetoder. Jag är ganska övertygad om att vi kan förbättra behandlingen av hjärtsjukdom hos njursjuka på ett effektivare sätt inom några år. De resurser vi fått från Njurfonden är mycket välkomna.

Vilken är den största utmaningen inom forskningsfältet?
– Den stora utmaningen är att kunna genomföra studier på kliniska material eftersom det kräver mycket resurser. Njurforskning har tyvärr inte så stora fondmedel att söka som sjukdomar i andra organ. Därför är vi väldigt tacksamma över att Njurfonden finns för att stödja den lovande forskning som finns. Stödet från den har underlättat vår forskning väsentligt.

Njurförbundet är också en drivande kraft som bildat opinion för mer forskning där Håkan Hedman har spelat en viktig roll.

Hur långt tror du att ni har kommit om 5 år?
– Om 5 år har vi förhoppningsvis kunnat identifiera fler mekanismer som även kan vara påverkbara. Det kommer att leda till bättre behandlingar och lägre dödlighet i hjärtsjukdom.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >