Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar TufvesonGunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han är även ledamot i styrelsen för Njurfonden och engagerad i frågor som rör organdonation.

Hur många njurtransplantationer genomförs i Sverige per år?
I ungefärliga tal handlar det om närmare 450 stycken, varav en knapp fjärdedel utförs här på Akademiska. Tack vare att den medicinska utvecklingen har gått framåt lever drygt 4 000 patienter med en transplanterad njure i Sverige idag.

Hur framgångsrika är njurtransplantationerna?
1980, när jag först kom i kontakt med transplantationskirurgin, överlevde bara en dryg tredjedel av de njurtransplantaten det första året. Idag talar vi om tioårsöverlevnad. Av dem som fick en ny njure från en avliden givare för tio år sedan lever idag cirka 60 procent. Kom njuren från en levande givare är motsvarande siffra närmare 80 procent. Resultaten förbättras hela tiden.

Varför är resultaten så mycket bättre vid levande givare?
Man tar njuren från en frisk individ. En avliden givare är ju inte frisk. Samtidigt kan dessa transplantationer planeras på ett bättre sätt. 35-40 procent av alla njurtransplantationer sker med njure från levande givare.

Vad är det som har gjort njurtransplantationerna så framgångsrika?
Det finns i huvudsak fem faktorer till detta. För det första har omhändertagandet av organen har blivit bättre, det vill säga vi vet bättre hur njurarna ska bevaras när de är utanför kroppen. För det andra mår patienterna i genomsnitt bättre idag trots att de ofta är äldre, och det beror främst EPO, som kom i slutet av 80-talet samt på effektivare dialysfilter.

På vilket sätt är EPO bra för njursjuka?
EPO, eller erythropoetin som det egentligen heter, är ett hormon som höjer blodvärdet och som därmed ökar uthålligheten och prestationsförmågan. De flesta som går i dialys får det och mår bättre av det.

Hur är det med de immunhämmande medicinerna?
De immunhämmande medicinerna har blivit både effektivare och mindre farliga. Ciklosporinet kom 1983 och 1995 fick vi Takrolimus. Celldelningshämmaren mykofenolatmofetil introducerades samma år. Givetvis skulle man önska sig att det forskades fram nya immunhämmande mediciner med ännu mindre biverkningar, men dessvärre har läkemedelsföretagen inte haft något större intresse av detta under de senaste åren.

 Vad beror det låga intresset på?
De nuvarande läkemedlen anses tillräckligt bra och företagen vill inte plöja ner miljarder i forskningsprojekt som riskerar att inte betala sig. Det mesta vi kan hoppas på är att forskare gör en slumpmässig upptäckt eller att nya mediciner för närliggande behov kan användas på njurpatienter.

Vilka är de andra framgångsfaktorerna?
Vi har fått mycket bättre möjligheter att diagnostisera och snabbt häva de virussjukdomar och bakteriella sjukdomar som lätt drabbar transplanterade. Därtill har det medicinska kunnandet ökat rent allmänt, liksom tekniken. När jag började arbeta som transplantationskirurg studerade vi röntgenplåtar där man knappt visste vad som var upp eller ner. Exempelvis modern datortomografi har inneburit att vi har fått helt nya ögon.

Hur ska vi lyckas öka tillgången på njurar enligt din mening?
Vi är ganska generösa i Sverige. Men det vore positivt om vi kunde tillvarata organ även från dem som dör i hjärtdöd. Som det är idag får vi bara ta vara på organ från individer med total hjärninfarkt. För övrigt tycker jag Reinfeldts ”Öppna era hjärtan” var en trevlig linje. Pekpinnar är aldrig roliga. I höst ska Anders Milton presentera sin enmansutredning med förslag på mindre lagändringar för att underlätta situationen. Utredningen kommer också att föreslå förbättringar av sjukvårdshuvudmännens delaktighet i organdonation.

Varför anser du att njurforskningen måste få ökade resurser?
Njursjukdomar är oftast väldigt allvarliga. Många dör för tidigt, samtidigt vet jag att det finns mycket kompetent folk i Sverige som just nu forskar kring mycket intressanta saker inom dialys och transplantationsområdet. Dessutom kommer det nya grepp för att försena eller förhindra att sjukdomar som IgA-nefrit och cystnjurar går till njursvikt. Många projekt är väldigt lovande och skulle förtjäna en bättre finansiering. Den som ger bidrag till Njurfonden kan räkna med avkastning i form av bättre sjukvård för njursjuka.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >