”Jag hoppas få behålla nästa njure längre”
Lova, 17 år, lider av kronisk avstötning – hon kommer att förlora njuren hon fick av sin pappa när hon var åtta år. Varför vissa transplanterade njurar håller kortare tid och andra längre är en gåta. Forskarna letar efter lösningar och med din hjälp kan vi göra framsteg. Stötta njurforskningen med en gåva till Njurfonden idag. Tack!
Det var en chock att det var så allvarligt
Lova fick diagnosen kronisk njursvikt när hon var sju år. Hon var trött, kissade mycket och växte dåligt. Vid en biopsi upptäcktes att hon bara hade knappt 25 procent njurfunktion kvar. För Lovas mamma Madelene var det en chock att det var så allvarligt.
– Jag trodde hon skulle dö ifrån oss. Lova fick börja med mycket mediciner och sprutor för att hjälpa kroppen, berättar Madelene. Hon behövde en ny njure och pappa Stefan ställde upp. Det blev en lyckad transplantation när Lova var åtta år.
Lova själv säger att hon inte minns så mycket av den här tiden, annat än att hon hade ont efter transplantationen.
– Det var bara att göra allt som läkarna sa.
Efter transplantationen repade sig Lova ganska snabbt, även om det var mycket provtagningar och sjukhusbesök de första månaderna. De immunhämmande medicinerna hon var tvungen att ta gav en del biverkningar, men hon blev betydligt piggare och mådde bättre. Efter tre månader kunde hon börja i skolan igen. För Lova som då var åtta år var det skönt att få komma tillbaka och vara som alla andra igen.
– Idag går det bra att prata om det men när Lovas njursvikt upptäcktes var det jobbigt, berättar Madelene. Det hör ju heller inte till vanligheterna att få ett nytt organ och jag hade ingen kunskap om detta. Det är svårt att se ens barn drabbas av svår sjukdom.
Hoppas på forskningen
Lova lider idag av kronisk avstötning, vilket betyder att hennes kropp har börjat bilda antikroppar mot den transplanterade njuren. Hennes njurfunktion är nere på hälften, och försämras successivt. I vilken takt vet man inte, och har hon tur stannar försämringen av och hon kan ligga kvar på denna njurfunktion länge. Förr eller senare kommer hon troligtvis att behöva en ny njure.
– Det är bara att gilla läget och kämpa på, säger Lova. Jag får rätta mig efter läkarna och hoppas att min njurfunktion ligger stilla några år till. Jag vet att jag nog måste transplanteras igen och jag hoppas min mammas njure kan fungera.
– Det som är obehagligt med njursjukdom är att det är en ”tyst” sjukdom som kommer smygandes, säger Madelene. Många lider av det utan att veta om det. Lova äter nu sina mediciner och vi avvaktar hur njurfunktionen utvecklas.
Familjen drömmer om att forskningen kan hitta svar på varför organ stöts bort, och att Lova får behålla nästa njure längre.
Njurfonden stöttar livsviktig forskning som gör skillnad för både barn och vuxna. Swisha ett bidrag till 900 3674 och hjälp oss föra forskningen framåt.
Tack för ditt stöd!
Text: Annelie Olsson Larsson
Bild: Fotografen Strömsund