Ny metod kan öka tillgång på njurar
Antalet njurar tillgängliga för transplantation räcker inte till för alla som väntar. Ny forskning har lett fram till en metod – rekonditionering – som kan ändra på det, och som snart ska testas på människor.
Idag inleds Donationsveckan, för att få fler att ta ställning till organdonation. Tillgången på organ räcker inte till för alla som väntar. Genom att fler gör sin vilja känd att donera organ efter sin död, kan fler transplantationer genomföras. Men det behövs också mer forskning kring hur vi kan öka tillgången på organ och höja livslängden på de organ som transplanteras.
I nuläget är det i princip enbart de personer som efter en olycka hamnar på sjukhus och förklaras hjärndöda som kan bli organdonatorer. I Sverige är det cirka 200 varje år. Samtidigt dör 5 000 – 10 000 personer per år av hjärtstopp utanför sjukhus. Deras organ kan oftast inte transplanteras eftersom hjärtstoppet innebär att organen inte får syre och därför snabbt blir för dåliga för att kunna användas inom donation.
Michael Olausson är professor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin. Hans forskning kan ändra på detta. Han har utvecklat en metod som innebär att hjärtdöda personers njurar som hunnit skadas av syrebrist kan förbättras och återställas till det skick de hade innan blodcirkulationen upphörde – rekonditionering.
– Njuren sköljs igenom med en lösning som har precis rätt sammansättning av salter, rätt pH-värde, rätt syremättnad, rätt tryck och rätt temperatur. Då avstannar de nedbrytande processerna och njuren återhämtar sig, förklarar Michael Olausson.
Om det vore möjligt att använda organ från de yngsta och friskaste av alla som avlider av hjärtstopp utanför sjukhus skulle det inte finnas någon organbrist längre. Problemet är tiden det tar från det att donatorn dör tills njuren kan opereras in i en mottagare. Utan rekonditionering har läkarna 30–60 minuter på sig att operera ut njuren från den avlidna personen, förbereda den med spolning och kylning och genomföra transplantationen. Det ställer enorma krav på logistik och ger väldigt lite tid för de anhöriga som ska ta ställning till donation. Med det nya tillvägagångssättet förlängs den tillgängliga tiden.
Betydligt fler skulle kunna få väsentligt ökad livskvalitet efter en transplantation, men eftersom bristen på organ är så stor får många inte ens en plats i kön.
– Många av de som inte ens hamnar i kön idag, skulle också få bättre livskvalitet med en transplantation, säger Michael Olausson.
Nu förbereds försök på människa, i första hand i form av en mindre studie på tio personer.
Källa: Lundbergs forskningsstiftelse
Foto: Annika Söderpalm