Ny forskning kan bana väg för tidigare upptäckt av njursjukdom
Hur hänger njurarnas hälsa ihop med kroppens blodkärl? Och kan faktorer redan tidigt i livet påverka risken att utveckla njursjukdom senare? Det är några av de frågor som docent Agne Laucyte-Cibulskiene vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har undersökt med stöd från Njurfonden.
Forskningen har bidragit till en ökad förståelse för kronisk njursjukdom (CKD) och dess nära koppling till kärlsystemets åldrande. Resultaten visar att både tidiga livsfaktorer, övervikt och förändringar i njurarnas filtrationsförmåga kan påverka kärlhälsan och öka risken för framtida sjukdom.
Tidiga livsfaktorer påverkar njurarna
I studier baserade på den svenska LifeGene-kohorten kunde forskarna visa att kroppens utveckling efter födseln har betydelse för njurfunktionen senare i livet. Även bland personer med njurvärden inom normalområdet sågs samband mellan tidig tillväxt och variationer i njurfunktion.
Forskargruppen fann också att låg födelsevikt var kopplad till en mindre gynnsam blodfettsprofil i vuxen ålder. Resultaten stärker teorin om att förhållanden tidigt i livet kan påverka risken för hjärt-kärlsjukdomar långt senare.
Samband mellan njurarnas och kärlens åldrande
En annan viktig upptäckt var att nedsatt njurfunktion i medelåldern kunde förutsäga ökad stelhet i kroppspulsådern, aorta, under en uppföljningstid på 17 år. Detta tyder på att njurarnas och blodkärlens åldrande är nära sammankopplade processer.
Forskarna studerade även förändringar i njurarnas filtrationsbarriär – den struktur som filtrerar blodet i njurarna. De kunde visa att förändrad filtrationsselektivitet är kopplad till förtida njuråldrande, ansamling av skadliga ämnen i kroppen och tecken på tidig åderförkalkning, även hos personer utan diabetes.
I samarbete med andra forskargrupper visades dessutom att dessa förändringar är förknippade med tidig försämring av njurfunktionen och ökad sjukdomsprogression hos personer med hjärtsvikt.
Möjlighet till tidigare upptäckt
Studierna visar att mätning av markören cystatin C kan ge viktig information som inte alltid fångas upp av traditionella kreatininbaserade njurfunktionsmått. Resultaten talar för att cystatin C bör användas tillsammans med kreatinin vid bedömning av njurfunktion och kardiovaskulär risk.
En sådan utveckling skulle kunna förbättra möjligheterna att upptäcka kronisk njursjukdom tidigare och identifiera personer med ökad risk för framtida komplikationer.
Grunden för framtida forskning
Forskningen har lagt grunden för nya studier där forskarna nu undersöker förändringar i ögats små blodkärl och nya urinmarkörer. Målet är att hitta kliniskt användbara markörer som kan bidra till tidigare diagnos av kronisk njursjukdom och tidigt vaskulärt åldrande.
Resultaten har presenterats vid flera internationella vetenskapliga kongresser, bland annat European Renal Association Congress och World Congress of Nephrology.
Njurfondens stöd har varit avgörande för att genomföra analyserna, använda data från svenska forskningskohorter samt sprida resultaten genom vetenskapliga publikationer och internationella presentationer.
Agne Laucyte-Cibulskiene
Med stöd från Njurfonden har docent Agne Laucyte-Cibulskiene och hennes forskargrupp vid Lunds universitet upptäckt nya kopplingar mellan njurhälsa, blodkärlens åldrande och faktorer som påverkar vår hälsa redan tidigt i livet.
