Livsviktig forskning om transplantation
Njurtransplantation är ofta bästa behandlingen vid svår njursvikt. Men utmaningarna är många. Njurfonden bidrar till forskning för att fler ska få chansen till ett långt friskt liv.
När njurarna slutat fungera står hoppet hos många till en ny njure. Tack vare forskning kan vi sedan 1960-talet transplantera organ, från avlidna eller levande givare, så att svårt sjuka människor kan återgå till ett vanligt liv. I Sverige får mellan 400 och 500 personer årligen en njurtransplantation.
Fyra av fem kan inte transplanteras
Varje år insjuknar dock över tusen personer i svår njursvikt och behöver antingen en ny njure eller starta i dialys för att överleva. Alla kan inte transplanteras. Över 4 000 personer i Sverige går i dialys flera gånger i veckan. Av dessa är det bara ungefär var femte som sätts upp på väntelistan för en ny njure. Övriga kan av medicinska skäl inte få en transplantation, utan är hänvisade till dialysbehandling livet ut. Det kan till exempel handla om att de har extremt höga nivåer av antikroppar så att det är svårt att hitta en matchande donator. Svår hjärt-kärlsjukdom eller cancer kan också utgöra hinder, liksom dålig allmänkondition i övrigt då en operation är en stor fysisk påfrestning.
På senare år har stora forskningsframsteg gjorts där man bland annat har utvecklat en behandling som möjliggör för personer med mycket antikroppar att kunna ta emot ett organ. Och ny forskning ska hjälpa patienter med cancer eller svår blodsjukdom att kunna transplanteras.
Läs mer:
Nya riktlinjer inom transplantationsmedicin >
Organen räcker inte till
Antalet organdonatorer och transplantationer har ökat i Sverige och väntetiden för en njure har krympt. Men det är fortfarande organbrist. Av alla som avlider är det idag endast en liten del som kan bli organdonatorer. Flera forskningsprojekt pågår för att vi ska kunna ta tillvara fler organ från avlidna.
Läs mer:
Så ska fler njurar bli tillgängliga >
Ny behandling räddar njurar som skadats av syrebrist >
Vidare är det fler och fler som ges möjlighet till en transplantation genom ett njurbytesprogram, som har utvecklats genom tvärvetenskapliga forskningsinsatser.
Läs mer:
Njurbyten möjliga genom flerårig forskning >
Kronisk avstötning
En transplanterad njure håller inte alltid livet ut. Det finns exempel på njurar som har hållit i över 50 år, men det är mycket vanligt att det transplanterade organet drabbas av avstötning. Genomsnittlig livslängd på en njure från en avliden donator är drygt tio år. Tyvärr förlorar fyra av tio transplanterade sin njure inom tio år. Njurar från levande givare håller i genomsnitt något längre. Njurfonden stödjer nu ett par pågående projekt där forskare söker efter metoder för att kunna förhindra att njuren stöts bort.
Läs mer:
Ny studie kan förbättra tidig upptäckt av avstötning efter njurtransplantation >
Lovande forskning om kronisk avstötning >
Forskning ska bromsa avstötning >
Ge fler chansen!
Tack vare forskning utvecklas nya behandlingar, effektivare läkemedel och bättre transplantationer. Men för att fler ska överleva, och färre ska behöva vänta, behövs fortsatt stöd.
Moa Rothzén fick en livräddande transplantation tack vare ett nordiskt njurbytesprogram.
Forskningen är avgörande.
