Nu letar vi efter en förklaring till varför IgA nefrit uppkommer
Njurarna är en spännande värld och mitt huvudsakliga intresse är njursjukdomar som drabbar filtrationsbarriären i njuren, så kallad glomerulär njursjukdom, där läckage av protein i urinen är ett typiskt fynd. Exempel på sådana sjukdomar är FSGS, IgA nefrit och membranös glomerulonefrit och beror på att någon komponent i filtrationsbarriären är skadad.
Det mest spännande i forskningsfältet är att man nu har börjat titta på hur cellerna i njurens kapillärnätverk samspelar och påverkar varandra och som när samspelet går fel leder till njursjukdom. Tidigare visste vi mycket lite om dessa processer och det finns fortfarande väldigt mycket att upptäcka. Men nu har det börjat hända saker, främst eftersom det har kommit nya eller förbättrade tekniker för att undersöka cellsignalering i till exempel njuren.
Just nu är vi särskilt intresserade av att förstå hur ett protein som ser ut att göra vissa njurar mer känsliga för att utveckla IgA nefrit än andra fungerar. Man kan säga att jag och mina kollegor letar efter det ”nyckelhål” som IgA-nyckelmolekylen passar i. Vår hypotes är att om ”nyckeln” passar så får man sjukdomen, annars kan man ha ”nyckeln” i blodet utan att bli sjuk. Vi har en riktigt spännande kandidat till ett sådant nyckelshålsprotein just nu.
Forskning är ofta två steg fram, ett steg bak. Man måste vara envis och inte ge upp, och envisa är vi i forskargruppen. Samarbete med andra forskargrupper är också oerhört viktigt. Många metoder vi använder är både dyra och komplicerade att ta fram. Istället för att uppfinna hjulet igen så samarbetar vi och då går det fortare och blir mycket roligare samtidigt som det blir mer kostnadseffektivt. Vi samarbetar med flera grupper i andra länder och många upptäckter kommer till av slumpen när man sitter och funderar på ett problem som blir lösningen på ett annat.
Det viktigaste vi måste lösa inom njurforskningen generellt är enligt min mening att förstå de bakomliggande mekanismerna som orsakar njursjukdomar. Om vi förstår hur cellerna i njuren reagerar vid skada, och hur deras samspel fungerar både med varandra och omkringliggande vävnad, så blir det lättare att förstå hur sjukdomarna uppkommer och att utveckla effektivare behandlingsmetoder. Ett stort problem inom njursjukvården idag är att kunna ge en prognos om hur sjukdomen kommer att utvecklas och vilken specifik behandling som behövs för att kunna bromsa eller i bästa fall häva sjukdomen. Därför behövs mycket mer forskning.
Det känns som njursjukdom är något som få känner till och samhället har heller inte satsat särskilt mycket på njurforskningen. Människor måste få upp ögonen för hur vanligt det är med njursjukdom. World Kidney Day och andra liknande satsningar tror jag är oerhört viktiga initiativ för att skapa opinion kring njursjukdom och transplantation. Det finns också tecken på en ljusning. Läkemedelsindustrin har bland annat ökat sitt intresse kring diabetesnefropati, det vill säga diabetisk njursjukdom. All uppmärksamhet och alla medel som ges ökar våra möjligheter att kunna förebygga, tidigt upptäcka och behandla njursjukdom.
Jenny Nyström, professor i njurmedicin vid Sahlgrenska akademin.