Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt
Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). SNF är en av föreningarna som grundade Njurfonden.
Vilken var den främsta anledningen till att ni startade Njurfonden?
Innan Njurfonden startades hade Njurförbundet en mindre forskningsfond och de hade börjat arbeta för att få in mer ekonomiska medel för att stötta njurforskningen i Sverige. Men det fanns också andra initiativ som gjorde samma sak, i princip ovetande om varandra. När vi kom till insikt om detta såg vi fördelarna med att samordna verksamheten i en stor forskningsfond istället för flera små. Genom Njurfonden har forskningen fått ett starkt ansikte utåt. Sverige får ett bättre helhetsgrepp om forskningen och de ekonomiska medlen kan användas på ett effektivare sätt.
Vad är din stora förhoppning beträffande Njurfonden?
Drömmen är givetvis att den ska kunna mäta sig med resursstarka fonder som Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden i framtiden. Men vägen dit är lång. Njursjukdom är en dold sjukdom som inte får speciellt mycket utrymme i media, detta trots att stora studier visar att drygt 10 procent av befolkningen i världen är drabbad. Njursjukdom innebär samtidigt kraftigt ökad risk för flera allvarliga följdsjukdomar. Därför är det på tiden att njursjukdom uppmärksammas som en viktig folksjukdom.
Vad betyder Njurfonden för egen del?
Vid Karolinska Universitetssjukhuset forskar vi huvudsakligen inom tre grenar som alla är beroende av forskningsmedel. Den första handlar om kronisk njursvikt och vilka komplikationer det kan leda till. Vi har särskilt intresserat oss för orsaker till kärlsjukdom hos njursjuka och sambandet mellan bensjukdom och kärlkomplikationer. Den andra grenen är studier av njursjukdomar, särskilt inflammatoriska njursjukdomar men även t ex njurskada vid diabetes mellitus. En tredje gren är epidemiologisk forskning där vi ofta använder data från Svenskt Njurregister.
Hur långt är ni från ett genombrott?
Det är svårt att svara på. Beträffande njursjukdomarna i sig, har vi byggt upp en fantastisk bank av vävnadsprover som vi nu kan forska vidare på. Vi samarbetar även med läkemedelsföretag som är intresserade av våra studier och vill utveckla nya läkemedel för behandling av njursjukdomar. Dagens behandlingar med immunhämmande mediciner är trubbiga. Vi behöver bättre och vassare mediciner. När det gäller hjärtkärlproblematiken har vi lyckats identifiera några bakomliggande mekanismer men vi vet ännu inte hur de ska behandlas.
Hur ska Njurfonden kunna bli starkare och lika känd som andra större fonder?
Vi måste alla hjälpas åt att sprida kunskap om njursjukdomar och det är viktigt för folkhälsoarbetet att uppmärksamma kronisk njursjukdom. Tillsammans måste vi bli mycket mer synliga i media. Kända personer kan hjälpa oss som ambassadörer för fonden vilket också skulle hjälpa forskningen framåt.