Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar
Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och mottagare. Ju längre tid mellan operationerna desto större skada. Nu pågår forskning för att få fram ny behandling som ska skydda organen.
Tänk om man kunde skydda njurens celler vid transplantation, genom att täcka dem med en sorts mikroskopiskt tunn, skyddande film – en polymer, och därigenom minska skador och förbättra resultat av transplantation. Pågående forskning kan göra det möjligt.
Friska njurar har fullt med fina blodkärl, där blodet är i konstant cirkulation. Här renas blodet från slaggprodukter och gifter samtidigt som det förser organen med livsviktigt syre. Ett problem vid njurtransplantation är att blodcirkulationen avstannar då njuren tas ur kroppen, vilket leder till syrebrist i njuren. Det kallas ischemi. Så snart njuren transplanteras i mottagarens kropp kommer nytt blod att flöda i kärlen, men den syrebrist som har uppstått tiden däremellan har förändrat cellernas utseende.
Vårt immunförsvar reagerar på cellerna som har förändrats av ischemin och det uppstår en inflammation i den transplanterade njuren, som kan påverka resultatet både på kort och lång sikt. Studier har visat att inflammationen uppstår i takt med tiden för ischemi. Ju längre ischemitid desto mer inflammation.
Vid transplantation med njure från en levande donator planerar man för att minimera tiden organet är utanför kroppen. I regel opereras donator och mottagare i parallella salar och njuren tas ut först när mottagaren är redo, vilket kan göra att hela proceduren är klar på under en timme. Det ger nästan alltid ett bra resultat, med få komplikationer.
Men cirka sju av tio transplantationer sker med njure från en avliden donator. Det är inte lika förutsägbart. Donatorn kan finnas på ett annat sjukhus än mottagaren, till och med i ett annat land, vilket gör att det kan ta upp till 20 timmar. Efter så lång tid kanske inte njuren börjar fungera direkt efter transplantationen. Ibland behöver en nytransplanterad patient dialys, vilket ökar risken för avstötning av det nya organet och försämrat resultat.
För att få optimalt resultat lägger man i dag stor vikt vid att samarbeta mellan sjukvårdsregioner och planera operationerna för att hålla tiden så kort som möjligt. Utöver detta använder man också så kallad maskinperfusion, där en speciell, kyld, lösning kontinuerligt pumpas genom njuren för att hålla kärlen öppna och för att minska ischemiskadan.
Alireza Biglarnia, adjungerad lektor och överläkare i transplantationskirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, bedriver forskning för att vi bättre ska förstå hur syrebristen påverkar organ och vilken roll immunförsvaret spelar.
– Vi vet att ischemin är skadlig, men inte hur mycket, inte i vilken omfattning och inte hur den påverkar immunförsvaret i ett tidigt skede efter transplantationen. Vi startade vår forskning 2018 för att kartlägga vad som händer med patienten i samband med transplantationen, berättar Alireza Biglarnia.
”Vår forskning ska kartlägga vad som händer patienten i samband med transplantation”
I studien har hittills ingått cirka 250 personer som har transplanterats, både med organ från avlidna och levande donatorer. Fler personer tillkommer allt eftersom studien pågår.
– Preliminära data visar att ischemi i njurar ökar risken för en mycket tidig aktivering av patientens immunförsvar. När vi jämför mellan njurar från avlidna och levande donatorer, ser vi en aktivering av immunförsvaret hos mottagare av njurar från avliden donator, men oftast inte hos de som fått njurar från levande donatorer, som inte har utsatts för långvarig ischemi.
Forskarna har sett att immunförsvaret aktiveras i det ögonblick som mottagarens blod träffar det nya organet – en så kallad kontaktaktivering, som beror på att cellernas utseende har förändrats av syrebristen. Det var överraskande hur snabbt aktiveringen sker, och hur snabbt den avtar.
I ett mångårigt samarbete har Alireza Biglarnia tillsammans med andra forskare utvecklat en ny behandling som nu ska prövas för att skydda njurarna mot den inflammation som uppstår av ischemi och immunförsvarets aktivitet. Det är en polymer, ett material som lägger sig som en filt på cellerna och skyddar mot angreppet från immunförsvaret. Omfattande djurstudier har hittills gjorts för att undersöka säkerheten och effekten.
– Dessa studier har visat att inflammationen på ett säkert och effektivt sätt dämpas avsevärt när vi har släppt på blodet under transplantationen, vilket har lett till en betydligt bättre njurfunktion i jämförelse med obehandlade njurar. Några dagar efter transplantationen bygger njuren själv upp ett skydd mot immunförsvaret, och blir därmed motståndskraftig mot inflammation.
Forskarna har nyligen fått tillstånd att pröva den nya behandlingen hos patienter som ska genomgå njurtransplantation på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Patientrekrytering för studien med namnet ATMIRe startas i april 2022.
”Njurfondens bidrag leder till fler långvariga resultat vid transplantationer”
Alireza Biglarnia är en av de forskare som fick stöd från Njurfonden vid 2021 års utdelning. Det bidraget går till en studie för att kunna identifiera risken för den enskilda patienten att drabbas av sämre resultat på grund av en tidig aktivering av immunförsvaret och attack på organet. Därmed hoppas man kunna anpassa den immunsänkande medicineringen och justera immunförsvarets dämpning på individnivå.
– Vi är tacksamma för bidraget och förtroendet från Njurfonden. Pengarna kommer vi använda för att få fram ny kunskap som krävs för att förbättra utfallet för transplanterade patienter i framtiden, säger han.