Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar. Målet är att kunna förhindra att kronisk njursvikt leder till hjärt-kärlsjukdom och tvärtom.

Vad är det som gör att njursjuka lättare drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?
– Man har länge känt till att njursjuka ofta har hjärtsjukdom, men orsaken började man forska kring först för 20 år sedan, så svaret vet vi bara delvis. Det är känt att flera faktorer verkar vara av betydelse, säger Anders.

Vilka faktorer handlar det om?
– Den första kända faktorn handlar om högt blodtryck, som är skadligt för både njursjuka och hjärtsjuka, eftersom det utsätter kroppens organ för en hög ansträngning. Nästa faktor är den rubbning i kalk-fosfatbalansen, som börjar uppträda när njurfunktionen är halverad, vilket leder till att det bildas hårda avlagringar på olika ställen i kroppen som i exempelvis blodkärl, hjärta och lungor. Den tredje faktorn är en rubbning i den del av kroppens hormonella system som styr blodtryck och utsöndringen av salter och vatten. Den fjärde faktorn är övervätskning. Men det finns som sagt fler faktorer.

Hur liten funktionsnedsättning på njurarna kan ha betydelse?
– Detta är en intressant fråga. Från början undersöktes dialyspatienter och man fann en kraftig överdödlighet i hjärtsjukdomar. På senare tid har även lättare njurfunktionsnedsättningar rönt intresse och det är i detta område jag forskar. Orsaken kan uppstå i hjärtat eller i njuren eller i båda samtidigt. Det är därför njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom har ett så tydligt samband. Just begreppet kardiorenal (hjärtnjure) är något som man började använda för cirka 10 år sedan.

Är det lika vanligt att njursjuka får hjärtproblem som tvärtom?
– Denna fråga är svårare att svara på. Det finns inga säkra uppgifter.

Hur viktig är den här forskningen?
– Idag kan vi rädda många patienter från kraftigt nedsatt njurfunktion med dialys och transplantation. Men den stora risken som ändå finns kvar är den höga sannolikheten för att du dör av hjärtsjukdom. Om du är 30 år och går i dialys löper du exempelvis nästan 100 gånger större risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdom jämfört med om du är frisk. Kan vi då identifiera orsakerna till varför du som njursjuk lättare drabbas av hjärt-kärlsjukdom, kommer vi på sikt att kunna göra något åt det och minska dödligheten dramatiskt.

Hur bedriver du din forskning?
– Vi har tillgång till stora patientmaterial som insamlats under flera decennier och som utgör en viktig grund för forskningen. Tidigare mätte man bara kreatinin-nivåerna i blodet, vilket var ett ganska trubbigt mått på njurfunktionen. Problemet var att njurfunktionen kunde vara halverad innan det syntes på kreatinin-nivåerna. Det innebär att njursjukdomar upptäcks sent. Nu har vi lyckats ta fram en vassare metod genom att också mäta nivån av cystatin C – ett protein som normalt elimineras genom filtration i njurarnas kapillärnätverk. Halten av cystatin C kan alltså användas som markör för att uppskatta njurarnas filtrationshastighet, det vill säga hur bra njurarna fungerar. Det innebär att vi nu kan upptäcka njursjukdom på ett tidigare stadium.

I våra studier har vi nu kunnat undersöka hjärtat med ultraljud hos patienter med mildare njursjukdom. Det vi har sett är att risken för att utveckla hjärtpåverkan finns redan vid halverad njurfunktion. Vi talar alltså om uppskattningsvis 5 procent av befolkningen. Det innebär att forskningen kring det kardiorenala syndromet har fått högre dignitet.

Vi undersöker också njurfiltration av molekyler med olika storlek och har i preliminära resultat kunnat se skillnader hos de med ökad risk för hjärtsjukdom. Detta område är intressant eftersom det kan innebära enkla provtagningar för patienterna.

Vilket mål har ni med forskningen för närvarande?
– Genom att nu kunna upptäcka njursjukdom på ett relativt tidigt stadium och samtidigt ha en ungefärlig bild av vad det är som påverkar hjärtat vid njursjukdom kan vi nu rikta in oss på att angripa de obalanser som uppstår i kroppen vid njursjukdom eller hjärtsjukdom genom nya behandlingsmetoder. Jag är ganska övertygad om att vi kan förbättra behandlingen av hjärtsjukdom hos njursjuka på ett effektivare sätt inom några år. De resurser vi fått från Njurfonden är mycket välkomna.

Vilken är den största utmaningen inom forskningsfältet?
– Den stora utmaningen är att kunna genomföra studier på kliniska material eftersom det kräver mycket resurser. Njurforskning har tyvärr inte så stora fondmedel att söka som sjukdomar i andra organ. Därför är vi väldigt tacksamma över att Njurfonden finns för att stödja den lovande forskning som finns. Stödet från den har underlättat vår forskning väsentligt.

Njurförbundet är också en drivande kraft som bildat opinion för mer forskning där Håkan Hedman har spelat en viktig roll.

Hur långt tror du att ni har kommit om 5 år?
– Om 5 år har vi förhoppningsvis kunnat identifiera fler mekanismer som även kan vara påverkbara. Det kommer att leda till bättre behandlingar och lägre dödlighet i hjärtsjukdom.