Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

Anders Christensson

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare en ny markör, resultatet av svensk forskning, kan läkare nu tidigt upptäcka patienter i riskzonen och sätta in behandling.

Anders Christensson, adjungerad professor i njurmedicin vid Lunds universitet och cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus, har länge forskat på att minska dödligheten bland njursjuka med hjärtsjukdom. Nu med nya medel från Njurfonden har han fortsatt sin forskning och gjort nya upptäckter.

Varför har du intresserat dig för detta ämne?
– Jag började min forskning kring att ta reda på hur man upptäcker njursjukdom tidigt. Nu sedan tio år har jag forskat mer specifikt kring njursjuka och hjärtsjukdom. Är man njursjuk är risken stor att man drabbas av hjärtsjukdom och jag ville hitta sätt hur man upptäcker det tidigt och hur man kan förebygga det.

2018 gjorde ni en banbrytande studie. Vad upptäckte ni? 
– Vi gick på djupet med det här med hjärtsjukdomar vid njursjukdom och gjorde en stor befolkningsstudie som vi var först i världen med. I den studien kunde vi bevisa att förändringar av hjärtat kom redan vid halverad njurfunktion. 1 500 personer deltog i studien. På det här sättet kunde vi visa att risken för hjärtsjukdom kommer redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.

Vad är nu nytt sedan dess?
– Istället för att använda kreatinin, som är en liten molekyl, för att mäta njurfunktionen började vi använda den större molekylen cystatin C. Cystatin C som njurfunktionsmarkör upptäcktes i Malmö och vi var först i världen att använda denna i klinisk vardag. Vi upptäckte att cystatin C är känsligare än kreatinin för att upptäcka nedsatt njurfunktion och är oberoende av muskelmassa. Att den helt enkelt skulle vara en bättre markör än kreatinin. En annan upptäckt vi gjorde var att vi såg att cystatin C och kreatinin uppför sig olika hos ett antal individer när det gäller att visa njurfunktionen. Vi såg att när skillnaden mellan njurfunktionen mellan markörerna var 30 procent eller mer så fanns det en ökad risk för hjärtsjukdom hos individen. Detta gör att man kan upptäcka hjärtsjukdom tidigare hos individer med njursjukdom genom att mäta både cystatin C och kreatinin och jämföra dem. Detta innebär att vi fått en helt ny markör för hjärtsjukdom hos njursjuka. Vi testade detta i en stor befolkningsstudie och det stämde även där. En forskargrupp i USA bekräftade sedan också dessa fynd.Ytterligare bevis fick vi när vi visade att detta syndrom hade en strukturell förklaring. Syndromet kopplades till en förtjockning av basalmembranet i glomerulus vilket kan förklara kopplingen mellan njur- och hjärtsjukdom, det så kallade kardiorenala syndromet. Vi kunde visa att ett förtjockat basalmembran, som kan ses vid diabetes och andra njursjukdomar, påverkar filtrationen av den stora molekylen cystatin C mer än kreatinin

Vi hoppas hitta fler markörer som sjukvården på ett enkelt sätt kan använda.

Vad är dina mål nu?
– Vi tittar nu på en ny teknik kallad proteomik som man kan använda vid analys av proteiner i små koncentrationer. Det handlar om molekylärbiologi. Vi hoppas genom detta hitta ännu fler markörer som sjukvården sedan på ett enkelt sätt kan använda. Under hundra år har sjukvården använt enbart en liten molekyl, kreatinin, för att bestämma njurfunktionen. Vi vet att njurarnas reningsförmåga sträcker sig över ett brett spann och genom att mäta även större molekyler hoppas vi kunna beskriva fler sjukdomstillstånd som är kopplade till njursjukdom. Jag är angelägen att forskningsresultat kan användas i praktisk sjukvård och som ordförande för NPO Njur- och urinvägssjukdomar i Sverige och även ansvarig för hela region Skåne som chefsöverläkare arbetar jag för att forskningsresultat snabbare implementeras i sjukvården. Cystatin C och kreatinin mäts i ett enkelt blodprov och kan göras på alla mottagningar. Det gäller nu att sprida kunskapen om denna nya information.

Hur ser du på forskning inom detta område och vad betyder stödet från Njurfonden?
– Njurfondens stöd är jätteviktigt. All forskning vi gjort går hand i hand med Njurförbundets och Njurfondens mål. Jag har varit med om att skriva det nationella vårdprogrammet som kom i våras och det syftar till att upptäcka njursjukdom tidigt och undvika dialys och hjärtsjukdom. Det är viktigt att vår forskning resulterar i enkla sätt för vårdcentralerna och sjukvården att upptäcka njursjukdom och hjärtsjukdom tidigt.

Text: Annelie Olsson Larsson

Arkiv

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

Anders Christensson

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare…

Läs mer

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och…

Läs mer

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i…

Läs mer

Ny rekordutdelning till njurforskning

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år…

Läs mer

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång…

Läs mer

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är…

Läs mer

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och…

Läs mer

Njurfondens Forskarbidrag 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor…

Läs mer

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan…

Läs mer

Genetiken påverkar många njursjukdomar

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en…

Läs mer

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020.…

Läs mer

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av…

Läs mer

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

Peter Stenvinkel, professor njurmedicin

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år.…

Läs mer

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

Gregor Gurion professor njurmedicin

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han…

Läs mer

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

Helene Erlandsson, forskare

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med…

Läs mer

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

Bengt Fällström, senior professor i njurmedicin

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på…

Läs mer

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

Anders Christensson

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer

Hela dialysvården behöver individanpassas.

Magnus Lindberg

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i…

Läs mer

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i…

Läs mer

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

Anna Björnson Granqvist

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon…

Läs mer

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

Jenny Nyström, professor i njurfysiologi

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003…

Läs mer

Dialysforskningen går framåt.

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska…

Läs mer

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på…

Läs mer

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer

Björnen sover på nya behandlingsformer

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av…

Läs mer

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal…

Läs mer