Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och mottagare. Ju längre tid mellan operationerna desto större skada. Nu pågår forskning för att få fram ny behandling som ska skydda organen.

Tänk om man kunde skydda njurens celler vid transplantation, genom att täcka dem med en sorts mikroskopiskt tunn, skyddande film – en polymer, och därigenom minska skador och förbättra resultat av transplantation. Pågående forskning kan göra det möjligt.

Friska njurar har fullt med fina blodkärl, där blodet är i konstant cirkulation. Här renas blodet från slaggprodukter och gifter samtidigt som det förser organen med livsviktigt syre. Ett problem vid njurtransplantation är att blodcirkulationen avstannar då njuren tas ur kroppen, vilket leder till syrebrist i njuren. Det kallas ischemi. Så snart njuren transplanteras i mottagarens kropp kommer nytt blod att flöda i kärlen, men den syrebrist som har uppstått tiden däremellan har förändrat cellernas utseende.

Vårt immunförsvar reagerar på cellerna som har förändrats av ischemin och det uppstår en inflammation i den transplanterade njuren, som kan påverka resultatet både på kort och lång sikt. Studier har visat att inflammationen uppstår i takt med tiden för ischemi. Ju längre ischemitid desto mer inflammation.

Vid transplantation med njure från en levande donator planerar man för att minimera tiden organet är utanför kroppen. I regel opereras donator och mottagare i parallella salar och njuren tas ut först när mottagaren är redo, vilket kan göra att hela proceduren är klar på under en timme. Det ger nästan alltid ett bra resultat, med få komplikationer.

Men cirka sju av tio transplantationer sker med njure från en avliden donator. Det är inte lika förutsägbart. Donatorn kan finnas på ett annat sjukhus än mottagaren, till och med i ett annat land, vilket gör att det kan ta upp till 20 timmar. Efter så lång tid kanske inte njuren börjar fungera direkt efter transplantationen. Ibland behöver en nytransplanterad patient dialys, vilket ökar risken för avstötning av det nya organet och försämrat resultat.

För att få optimalt resultat lägger man i dag stor vikt vid att samarbeta mellan sjukvårdsregioner och planera operationerna för att hålla tiden så kort som möjligt. Utöver detta använder man också så kallad maskinperfusion, där en speciell, kyld, lösning kontinuerligt pumpas genom njuren för att hålla kärlen öppna och för att minska ischemiskadan.

Alireza Biglarnia, adjungerad lektor och överläkare i transplantationskirurgi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, bedriver forskning för att vi bättre ska förstå hur syrebristen påverkar organ och vilken roll immunförsvaret spelar.

– Vi vet att ischemin är skadlig, men inte hur mycket, inte i vilken omfattning och inte hur den påverkar immunförsvaret i ett tidigt skede efter transplantationen. Vi startade vår forskning 2018 för att kartlägga vad som händer med patienten i samband med transplantationen, berättar Alireza Biglarnia.

”Vår forskning ska kartlägga vad som händer patienten i samband med transplantation”

I studien har hittills ingått cirka 250 personer som har transplanterats, både med organ från avlidna och levande donatorer. Fler personer tillkommer allt eftersom studien pågår.

– Preliminära data visar att ischemi i njurar ökar risken för en mycket tidig aktivering av patientens immunförsvar. När vi jämför mellan njurar från avlidna och levande donatorer, ser vi en aktivering av immunförsvaret hos mottagare av njurar från avliden donator, men oftast inte hos de som fått njurar från levande donatorer, som inte har utsatts för långvarig ischemi.

Forskarna har sett att immunförsvaret aktiveras i det ögonblick som mottagarens blod träffar det nya organet – en så kallad kontaktaktivering, som beror på att cellernas utseende har förändrats av syrebristen. Det var överraskande hur snabbt aktiveringen sker, och hur snabbt den avtar.

I ett mångårigt samarbete har Alireza Biglarnia tillsammans med andra forskare utvecklat en ny behandling som nu ska prövas för att skydda njurarna mot den inflammation som uppstår av ischemi och immunförsvarets aktivitet. Det är en polymer, ett material som lägger sig som en filt på cellerna och skyddar mot angreppet från immunförsvaret. Omfattande djurstudier har hittills gjorts för att undersöka säkerheten och effekten.

– Dessa studier har visat att inflammationen på ett säkert och effektivt sätt dämpas avsevärt när vi har släppt på blodet under transplantationen, vilket har lett till en betydligt bättre njurfunktion i jämförelse med obehandlade njurar. Några dagar efter transplantationen bygger njuren själv upp ett skydd mot immunförsvaret, och blir därmed motståndskraftig mot inflammation.

Forskarna har nyligen fått tillstånd att pröva den nya behandlingen hos patienter som ska genomgå njurtransplantation på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Patientrekrytering för studien med namnet ATMIRe startas i april 2022.

”Njurfondens bidrag leder till fler långvariga resultat vid transplantationer”

Alireza Biglarnia är en av de forskare som fick stöd från Njurfonden vid 2021 års utdelning. Det bidraget går till en studie för att kunna identifiera risken för den enskilda patienten att drabbas av sämre resultat på grund av en tidig aktivering av immunförsvaret och attack på organet. Därmed hoppas man kunna anpassa den immunsänkande medicineringen och justera immunförsvarets dämpning på individnivå.

– Vi är tacksamma för bidraget och förtroendet från Njurfonden. Pengarna kommer vi använda för att få fram ny kunskap som krävs för att förbättra utfallet för transplanterade patienter i framtiden, säger han.

Text: Sara Norman
Foto: Miriam Preis

Arkiv

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och…

Läs mer

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i…

Läs mer

Ny rekordutdelning till njurforskning

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år…

Läs mer

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång…

Läs mer

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är…

Läs mer

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och…

Läs mer

Njurfondens Forskarbidrag 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor…

Läs mer

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan…

Läs mer

Genetiken påverkar många njursjukdomar

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en…

Läs mer

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020.…

Läs mer

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av…

Läs mer

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

Peter Stenvinkel, professor njurmedicin

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år.…

Läs mer

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

Gregor Gurion professor njurmedicin

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han…

Läs mer

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

Helene Erlandsson, forskare

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med…

Läs mer

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

Bengt Fällström, senior professor i njurmedicin

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på…

Läs mer

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

Anders Christensson

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer

Hela dialysvården behöver individanpassas.

Magnus Lindberg

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i…

Läs mer

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i…

Läs mer

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

Anna Björnson Granqvist

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon…

Läs mer

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

Jenny Nyström, professor i njurfysiologi

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003…

Läs mer

Dialysforskningen går framåt.

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska…

Läs mer

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på…

Läs mer

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer

Björnen sover på nya behandlingsformer

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av…

Läs mer

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal…

Läs mer