Forskning pågår: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om hur störningar i ett specifikt hormonsystem påverkar patienter med kronisk njursjukdom. Målet är att bidra till nya, riktade behandlingsmetoder som kan återställa mineralbalansen och skydda hjärta och kärl. 

Hur vill du beskriva din forskning?
– Min forskning handlar om att förstå hur hormonet FGF23 och dess receptor Klotho fungerar, och hur balansen förändras vid kronisk njursjukdom. FGF23:s främsta funktioner är att reglera fosfatnivåerna i blodet genom att öka utsöndringen av fosfat i urinen, samt att minska mängden aktivt vitamin D i kroppen. Vid njursjukdom rubbas mineralbalansen, vilket bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar. Utöver effekter på mineralbalansen tros höga nivåer av FGF23 kunna bidra direkt till utveckling av hjärt- och kärlsjukdom. Omvänt tros Klotho kunna skydda såväl njuren som hjärta och kärl från skada. Just nu studerar jag effekterna av FGF23 och Klotho i bortopererad human njure i vävnadskultur, ett projekt som fått stöd av Njurfonden.

Vad har du hittills kommit fram till?
– Under de senaste tio åren har jag deltagit i forskning som kartlagt funktionerna av Klotho i olika celltyper, och kunnat visa vad förlust av Klotho i njurens distala och proximala tubuli, i bisköldkörtlarna och i ben har för effekter på mineralbalansen. Vidare har vi kunnat visa hur överuttryck av Klotho skyddar mot olika typer av njurskada.

Vad är målet? På vilket sätt kommer det att förändra vården i framtiden?
– Målet med vår forskning är att öka förståelsen för samspelet mellan FGF23 och Klotho, och vilka konsekvenser störningar i detta hormonsystem har för patienter med kronisk njursjukdom. Det långsiktiga målet är att kunna utveckla nya metoder för att kunna påverka detta system på ett sätt som skyddar hjärta och kärl från de skadliga effekterna av njursjukdom.

”Stödet från Njurfonden är avgörande för mig och många andra i fältet för att kunna fortsätta forska.”

Hur kommer din forskning påverka njursjuka patienter?
– Då det handlar om grundforskning förväntar vi oss inte att vår forskning kommer att påverka njursjuka patienter på kort sikt. På lång sikt är det dock helt nödvändigt att förstå de grundläggande hormonella systemen som är påverkade hos njursjuka patienter, för att kunna gå in med riktad behandling som återställer mineralbalansen och förbättrar prognosen för denna patientgrupp.

Hur ser du på framtiden, vad är nästa steg i din forskning?
– I nästa steg i min forskning hoppas vi kunna överföra våra forskningsresultat från djurmodeller och cellmodeller till människa. Långsiktigt är vårt mål att utveckla nya genterapier som kan återställa balansen av FGF23 och Klotho hos njursjuka patienter.

Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Att säkra forskningsfinansiering är helt nödvändigt för att kunna bedriva forskning över huvud taget, och stödet från Njurfonden är därför avgörande för mig och många andra i fältet för att kunna fortsätta forska. I jämförelse med cancer och hjärt-kärlsjukdom är forskningen kring njursjukdomar kraftigt underfinansierad, och Njurfonden fyller därför en mycket viktig roll.

Arkiv

Forskning pågår: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om…

Läs mer

Forskning ska bromsa avstötning

Fyra av tio transplanterade njurar håller inte mer än tio år. Jessica Smolander…

Läs mer

På gång inom njurforskningen

Se Njurfondens Webbinarium från den 6/12 2022 i efterhand. Obs! Sändningen startar 3:15…

Läs mer

Forskning pågår: Om njurdonationens inverkan på graviditet

Eva Carlsson, läkare vid njurmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har fått anslag…

Läs mer

Forskningsframsteg kan ge effektivare dialys

Ett naturligt ämne från äppelträd kan göra peritonealdialys mer effektiv. Ämnet hindrar kroppen…

Läs mer

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

Anders Christensson

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare…

Läs mer

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och…

Läs mer

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i…

Läs mer

Ny rekordutdelning till njurforskning

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år…

Läs mer

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång…

Läs mer

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är…

Läs mer

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och…

Läs mer

Njurfondens Forskarbidrag 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor…

Läs mer

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan…

Läs mer

Genetiken påverkar många njursjukdomar

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en…

Läs mer

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020.…

Läs mer

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av…

Läs mer

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

Peter Stenvinkel, professor njurmedicin

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år.…

Läs mer

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

Gregor Gurion professor njurmedicin

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han…

Läs mer

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

Helene Erlandsson, forskare

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med…

Läs mer

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

Bengt Fällström, senior professor i njurmedicin

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på…

Läs mer

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

Anders Christensson

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer

Hela dialysvården behöver individanpassas.

Magnus Lindberg

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i…

Läs mer

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i…

Läs mer

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

Anna Björnson Granqvist

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon…

Läs mer

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

Jenny Nyström, professor i njurfysiologi

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003…

Läs mer

Dialysforskningen går framåt.

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska…

Läs mer

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på…

Läs mer

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer

Björnen sover på nya behandlingsformer

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av…

Läs mer

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal…

Läs mer