Forskning pågår: Blodkärlens roll vid njursjukdom

Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden, blodkärlens roll vid njursjukdom och de förändringar av de skyddande blodkärlsproteinerna som uppstår vid inflammation i njuren. Förhoppningen är att kunna utveckla en blockerare som minskar risken för blodproppar och skydda blodkärlens normala funktion.

Vad handlar din forskning om?
– Med min forskning vill jag förstå blodkärlens roll vid utveckling av njurskador. Njurens blodkärl är viktiga för njurens normala funktion och hjälper till med den livsviktiga reningen av blodet samtidigt som den förser njuren med syre och näringsämnen. Blodkärlen har också viktiga ytproteiner som hjälper till att skydda njuren mot inflammation och blodproppsbildning. I flera publicerade arbeten har vi undersökt hur förloppet av njursjukdom påverkas vid förändring av uttrycket av blodkärlsproteiner.

Vad har du hittills kommit fram till?
– En komplikation vid allvarlig covid-19 är koagulationsrubbningar som leder till ökad bildning av blodproppar. Intensivvårdade patienter med covid-19 drabbas också i större utsträckning av akut njurskada jämfört med intensivvårdade patienter av annan orsak. Vi publicerade ett arbete där vi undersökte blodprover från intensivvårdade covid-19 patienter. Dessa patienter hade alla förhöjda nivåer av ett inflammatoriskt protein som vi vet påverkar viktig blodkärlssignalering. Vi fann att nivåerna av proteinet i blodet var associerat med nedsatt njurfunktion, ökade markörer för koagulation och trombos, samt ökad dödlighet. Djurstudier visade att möss injicerade med det inflammatoriska proteinet hade ökad thrombosbildning. Ytterligare experiment visade på en ny funktion av det inflammatoriska proteinet, det bildar ett komplex med ett ytprotein på blodkärlen och blockerar ytproteinets normala anti-trombotiska funktion. Ett första arbeta från detta projekt är nu publicerat.

Hur har ni gått till väga och kan er forskning förändra vården i framtiden?
– Eftersom det inflammatoriska proteinet var starkt associerat med nedsatt njurfunktion och trombosmarkörer undersöker vi nu om orsaken till nedsatt njurfunktion hos intensivvårdade covid-19 patienter delvis kan bero på tromboser i njuren. För att studera detta undersöker vi njurvävnad från avlidna covid-19 patienter med avseende på blodkärl och tromboser. Vi genomför också experiment för att förstå hur det inflammatoriska proteinet interagerar med ytproteinet med syftet att kunna blockera interaktionen och minska trombosrisken hos patienter i framtiden. Vi undersöker också om denna mekanism sker i andra sjukdomar, det inflammatoriska proteinet är även förhöjt i patienter med blodförgiftning och kronisk njursjukdom där det också finns en ökad risk för thrombosbildning.

Hur kommer din forskning påverka njursjuka patienter?
– Vår forskning bidrar med ny kunskap om blodkärlens roll vid njursjukdom och förhoppning är att detta ska kunna leda till bättre behandling vid njursvikt och kronisk njursjukdom. Vi har utvecklar en blockerare mot det inflammatoriska proteinet och förhoppningen är att denna ska kunna användas för att minska risken för trombosbildning och skydda blodkärlens normala funktion.

Hur ser du på framtiden, vad är nästa steg i din forskning?
– Jag tycker att framtiden ser lovande ut. Vi jobbar hårt på att förstå hur det inflammatoriska proteinet fungerar och interagerar med andra faktorer. Min förhoppning är att detta ska leda till bättre behandling vid akut och kronisk njursvikt.

Hur viktigt är stödet från Njurfonden?
– Vi är tacksamma för bidraget och förtroendet från Njurfonden. Pengarna kommer vi att använda för att få fram ytterligare ny kunskap om blodkärlens roll vid njursjukdom och framför allt med avseende på trombosbildning.

Arkiv

Forskning pågår: Blodkärlens roll vid njursjukdom

Marie Jeansson, docent och forskare vid Karolinska Institutet, studerar med stöd från Njurfonden,…

Läs mer

Njurfondens Forskarbidrag

Njurfonden delar ut nära 7 miljoner i forskarbidrag! Se utdelningen här nedan och…

Läs mer

Njurspecialist ny rektor vid Karolinska Institutet

Ny rektor vid Karolinska Institutet är Annika Östman Wernerson, professor i njur- och…

Läs mer

Forskare prisas för ny behandlingsmetod vid svår njursjukdom

På närmare 40 år har det inte hänt något med behandlingen av Goodpastures…

Läs mer

Forskning pågår: Om hormonsystemets påverkan på hjärta och kärl vid njursjukdom

Hannes Olauson, medicine doktor vid Karolinska Institutet, forskar med anslag från Njurfonden om…

Läs mer

Forskning ska bromsa avstötning

Fyra av tio transplanterade njurar håller inte mer än tio år. Jessica Smolander…

Läs mer

På gång inom njurforskningen

Se Njurfondens Webbinarium från den 6/12 2022 i efterhand. Obs! Sändningen startar 3:15…

Läs mer

Forskning pågår: Om njurdonationens inverkan på graviditet

Eva Carlsson, läkare vid njurmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, har fått anslag…

Läs mer

Forskningsframsteg kan ge effektivare dialys

Ett naturligt ämne från äppelträd kan göra peritonealdialys mer effektiv. Ämnet hindrar kroppen…

Läs mer

Ny upptäckt kan förhindra hjärtsjukdom

Anders Christensson

Hjärtsjukdom är en av de främsta orsakerna till dödlighet hos njursjuka. Tack vare…

Läs mer

Alirezas forskning ska skydda transplanterade njurar

Njurar som ska transplanteras kan skadas av syrebrist under transporten mellan donator och…

Läs mer

Forskare belönas för framsteg inom peritonealdialys

Bengt Lindholm var med och introducerade en ny form av peritonealdialys, ”påsdialys”,  i…

Läs mer

Ny rekordutdelning till njurforskning

Njurfondens utdelning ökar för tredje året, till sex miljoner kronor. På tre år…

Läs mer

Njurfonden utlyser 6 miljoner kronor

För tredje året i rad ökar Njurfonden anslaget till livsviktig njurforskning, denna gång…

Läs mer

Forskning ska hjälpa njursjuka barn

Urban Fläring forskar om barn som drabbats av svår akut njursvikt. Målet är…

Läs mer

Viktig forskning om kopplingen mellan covid-19 och njursjukdom

Njursjuka har drabbats värre än genomsnittet av covid-19, med långt fler dödsfall och…

Läs mer

Njurfondens Forskarbidrag 2021

Välkommen till Njurfondens webbsända utdelning av Njurfondens Forskarbidrag 2021! Rekordsumman 5 miljoner kronor…

Läs mer

Pris till forskare bakom ny behandling mot njurinflammation

En av fyra patienter i dialys eller med njurtransplantat har njurinflammation. Snart kan…

Läs mer

Genetiken påverkar många njursjukdomar

Jaakko Patrakka forskar om genetikens roll vid glomerulära sjukdomar. Hans upptäckt av en…

Läs mer

Ny identifierad riskfaktor vid bukhinneinflammation

Susanne Ljungman, överläkare i njurmedicin, är en av mottagarna av Njurfondens Forskarbidrag 2020.…

Läs mer

Blodtrycksmedicinen aliskiren – effektiv behandling vid njurinflammation?

Zivile Bekassy, barnnefrolog och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund, är en av…

Läs mer

Peter forskar efter sätt att göra maten mindre skadlig för njursjuka.

Peter Stenvinkel, professor njurmedicin

I en av Glasgows välbärgade stadsdelar uppgår medellivslängden bland männen till 84 år.…

Läs mer

Gregor vill förlänga livet för njursjuka.

Gregor Gurion professor njurmedicin

Gregor Guron är adjungerad professor i njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2015 tilldelades han…

Läs mer

Biologisk ålder viktigare än kronologisk vid njurtransplantation.

Helene Erlandsson, forskare

1977 ansågs den som var njursjuk vara för gammal för att transplanteras med…

Läs mer

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

Bengt Fällström, senior professor i njurmedicin

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på…

Läs mer

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

Anders Christensson

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer

Hela dialysvården behöver individanpassas.

Magnus Lindberg

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i…

Läs mer

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i…

Läs mer

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

Anna Björnson Granqvist

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon…

Läs mer

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

Jenny Nyström, professor i njurfysiologi

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003…

Läs mer

Dialysforskningen går framåt.

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska…

Läs mer

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på…

Läs mer

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer

Björnen sover på nya behandlingsformer

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av…

Läs mer

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal…

Läs mer