En av tio svenskar uppskattas ha nedsatt njurfunktion

Njursvikt är en allvarlig och betydligt vanligare sjukdom än vi tidigare har trott och en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom och en mängd andra allvarliga följdsjukdomar. En av tio svenskar uppskattas ha nedsatt njurfunktion och andelen har ökat kraftigt. Njursvikt är oftast behandlingsbar om den upptäcks i tid, men de flesta är omedvetna om sin sjukdom eftersom de inte har några märkbara symtom. Det betyder att det behövs ökad kunskap för att tidigt kunna upptäcka njursvikt som är ett dolt, allvarligt och ökande folkhälsoproblem som det behövs mycket mer forskning om.

Njurarna – ett eftersatt forskningsområde

Njursvikt kan inträffa när som helst i livet. Medfödda missbildningar eller en så enkel sak som halsfluss kan leda till att barn, ungdomar och vuxna drabbas av njursvikt. Drygt 5 000 svenskar är njurtransplanterade och knappt 4 000 går i regelbunden dialysbehandling. Ytterligare 20 000 har mycket grav njursjukdom och ytterligare 300 000-400 000 har en ganska uttalad njurpåverkan. Trots detta är njursvikt ännu inte klassad som en folksjukdom. Njurforskning hör heller inte till de strategiska forskningsområdena i Sverige som exempelvis neuroforskning, diabetesforskning och cancerforskning gör. Det innebär bland annat att njursvikt inte uppmärksammas i samhället och att forskningsanslagen är relativt små.

Forskarna står redo men bristen på ekonomiska medel är idag en avgörande faktor för att forskningen kring njursjukdomar inte går snabbare framåt. Det vill vi ändra på.