Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson, överläkareOla Samuelsson är överläkare och docent i njurmedicin med ett specialintresse för blodfettsproblem vid sviktande njurfunktion. I över 15 år har han varit ansvarig för hemodialysenheten på Sahlgrenska men är sedan ett halvår tillbaka medicinskt ansvarig för peritonealdialysverksamheten (bukdialys). Sedan 2005 har han varit med och granskat ansökningarna till Njurfonden, det vill säga även när den drevs i Njurförbundets regi.

Hur stort är intresset för Njurfonden bland forskarna i Sverige?
Under den senaste femårsperioden har vi fått in 289 ansökningar, varav 88 beviljades. Totalt delade vi ut 5.035.000 kronor, varav 375.000 kronor kom från Tommy och Gösta Anderssons minnesfond.

Hur ser du på att det är så många som söker?
Det är givetvis positivt. Att kunna stödja många olika forskningsprojekt verkar både uppmuntrande och stimulerande. Men personligen tror jag det är bättre att stödja något färre antal stora projekt istället för många små, eftersom det ökar sannolikheten för att nå bra resultat.

Hur resonerar ni kring vilka ansökningar som ska beviljas?
För det första gäller det att ha en bra och intressant fråga. Det handlar också om att kunna redovisa hur väl man har planerat sina kommande studier. Söker man ekonomiska medel för ett projekt som pågår under lång tid är det ett plus om man kan redovisa aktiviteterna och presentera preliminära resultat under tiden.

Vilka resultat ser du av den forskning som har bedrivits?
Ansökningarna som blev beviljade 2009-2014 resulterade i minst åtta doktorsavhandlingar. Dock har svensk njurforskning inte gjort något stort genombrott internationellt sett under den här tiden, men den har bidragit till att många pusselbitar har kunnat läggas.

Inom vilka områden har forskningen varit framgångsrik?
Njursjuka dör ofta till följd av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, slaganfall, eller andra komplikationer från vårt cirkulationssystem. Vid Karolinska har man sedan flera år tillbaka byggt upp ett intressant material där man har lyckats identifiera riskfaktorer och genetiska markörer för de hjärtproblem njursjuka får. Detta kan leda till något mycket bra. Man har också varit innovativa i Uppsala och Lund med forskningsprojekt för att förbättra kvaliteten hos den transplanerade njuren, vilket kan minska risken för senare komplikationer.

Varför ska man skänka pengar till Njurfonden?
Njurfonden är en oerhört viktig stimulator för att bibehålla och förhoppningsvis öka den njurmedicinska forskningen i Sverige. Det finns inga tecken på att njursjukdom ökar eller minskar, men i takt med att befolkningen blir allt äldre behöver vi ta hand om fler. Vi har stor brist på donatorer och behöver ytterligare förbättra resultaten i samband med transplantation. Man ska vara medveten om att njursjukdom är ett tärande tillstånd. Sjukvårdssystemet stramas åt, forskningsmedel är svåra att få och vi behöver extern hjälp.

Varför skjuter inte staten till med mer pengar till njurforskningen?
Konkurrensen om forskningspengar är hård. Det går att ansöka om forskningsmedel via Vetenskapsrådet, men det finns ingen egen kvot för njurforskning. Idag får njurforskningen en försvinnande liten del av pengarna.

Vad är din stora förhoppning?
Idag går vår behandling av njursjukdomar framför allt ut på att bromsa de skadliga sjukdomsprocesserna. Dessa behandlingar har en hel del biverkningar. I framtiden hoppas jag att vi ska kunna aktivera kroppens egna självläkande system istället. Förhoppningsvis kan svensk njurforskning bidra till detta men då behövs mer pengar.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >