Anna Björnson Granqvist

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

Anna Björnson GranqvistAnna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013.
Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Akademin och fick under flera år stöd från Njurförbundet för sitt arbete att bättre förstå njurfunktion och bakgrunden till uppkomst av njursjukdom.

Vad fick dig att börja arbeta inom läkemedelsindustrin?
Att börja på AstraZeneca var helt rätt för mig. Här ingår jag i ett större sammanhang där jag får möjlighet att samverka med många människor med olika bakgrund och specialkompetenser. Bara här på vår forskningsanläggning i Göteborg är vi närmare 80 personer som på ett eller annat sätt jobbar med njursjukdom. Genom att vara med och utvärdera potentiella nya läkemedel gör att forskningen blir mer patientnära vilket är väldigt stimulerande.

Hur lång historia har AstraZeneca inom forskningsfältet?
Man kan säga att vårt intresse för njurforskning tog fart för sju år sedan. Bakgrunden är att njursjukdom ökar globalt och att det finns ett stort behov av nya terapier för denna patientgrupp. Det finns flera orsaker till att man drabbas av njursjukdom men den grupp som framför allt bidrar till ökningen är patienter med så kallade välfärdssjukdomar. Idag beräknas 2 miljarder människor vara överviktiga eller kraftigt överviktiga i världen, vilket bland annat ökar risken att utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom vilket i sin tur ofta leder till njursjukdom.

Hur ska utvecklingen kunna bromsas?
Bortsett från att få stopp på fetmaepidemin måste njursjukdom upptäckas tidigare än idag. Njursjukdom är en så kallad tyst sjukdom där man kan förlora upp till 80% av sin njurfunktion innan man upptäcker att något är fel. Som det ser ut nu sker det oftast i samband med att man kommer under vård för någon annan sjukdom.

Här på AstraZeneca uppmärksammade vi frågan i samband med World Kidney Day genom att alla anställda som ville, fick möjlighet att mäta blodtrycket. Det ledde till att vi lyckades fånga upp ett flertal medarbetare som nu har fått hjälp i sjukvården. Om vi skulle kunna mäta blodtryck och förekomst av protein i urinen mer rutinmässigt så skulle vi kunna upptäcka fler njursjuka och aktivt behandla dem för att fördröja progress av sjukdom.

I vilken utsträckning kan det handla om okunskap?
Det finns generellt sett en stor okunskap kring njurarna. De flesta tror att njurarna bara renar blodet och ser till att vi kissar. Det är få som känner till att njurarna också är ett endokrint organ som styr produktionen av röda blodkroppar, att de är involverade i reglering av blodtryck, benbildning, vattenbalans, saltbalans, kroppens pH-värde och mer därtill. Det är därför som njursjuka personer kan bli allvarligt sjuka när deras njurkapacitet har blivit för låg, det vill säga runt 20 procent. Vi vet också att det finns en koppling mellan njurar och hjärt-kärlsjukdom.

Vilka utmaningar ser du med njurforskningen?
Njurforskning är komplicerat. Framför allt beror det på njurarnas komplexitet och en okunskap kring vad som orsakar och driver njursjukdom. Det beror även på att det är så svårt att fånga upp patienter med njursjukdom i tidigt stadium eftersom de själva inte är medvetna om sin situation. Vidare måste studier ofta genomföras på ett stort antal patienter och under relativt lång tid. Det kan ta flera års behandling för att fånga skillnader mellan placebo och ett potentiellt läkemedel.

Vad kan du säga om njurforskningen hos er?
Vår vision är att hitta mer specifika behandlingar än de som idag finns att tillgå. Genom bättre behandlingsalternativ så hoppas vi på att fördröja tidpunkten då patienterna behöver dialys eller njurtransplantation. För att nå detta mål så använder vi oss i stor utsträckning av humant material. Vi tittar mycket på nya biomarkörer, vanligen ett enskilt protein eller en specifik förändring i arvsmassan, som indikerar att något i njurarna inte fungerar som det skall. Vi har känsligare och nogrannare analysmetoder idag och behöver därför endast mycket små vävnadsprover för att kunna studera patologiska förändringar. Samtidigt samarbetar vi med forskare på bland annat Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin för att ta del av deras stora patientmaterial. Vi kombinerar denna kunskap med studier i olika cellbaserade system och pre-kliniska modeller. Vår förhoppning är att vi på sikt kommer att kunna skräddarsy nya behandlingsformer.

Finns det något nytt med dagens forskning?
Vi arbetar aktivt med flera nya behandlingsätt, bland annat så kallade oligonukleotider, som har sin effekt inuti cellerna och medför att vi kan påverka reglering och produktion av specifika proteiner. Vi undersöker också möjligheten till att ha en cell eller vävnadsspecifik leverans av våra läkemedel, för att bättre styra substansen mer direkt där vi vill att den ska verka.

Vi vet att njursjukdom, diabetes och hjärt-kärlsjukdom är sammanlänkade och inom AstraZeneca i Göteborg arbetar vi aktivt inom alla dessa områden. Därför pågår omfattande samverkan mellan oss forskare där vi gemensamt ökar kunskap och förståelsen för dessa sjukdomar.

Hur ser prognosen för de nya behandlingsformerna ut?
Det finns ett helt annat intresse i världen för njurforskning idag jämfört med för bara tio-femton år sedan, så utvecklingen går snabbare. Vissa läkemedel i kliniska faser ser lovande ut. Min gissning är att patienterna kommer att behöva kombinationsbehandlingar även i framtiden, men att terapierna blir bättre än idag. Och i takt med att förståelsen för de genetiska bidragen ökar, öppnar sig vägar till nya behandlingsmetoder. På vägen dit finns det så klart mycket som inte kommer att fungera. Men även om något inte fungerar ger det oss viktiga ledtrådar i vårt fortsatta arbete att försöka hitta nya och bättre behandlingar för patienter med njursjukdom.

Arkiv

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >