Jenny Nyström, professor i njurfysiologi

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande bakom en omfattande njurbiopsistudie, som förhoppningsvis kan leda fram till ­specifika behandlingsmetoder vid en rad olika njursjukdomar som exempelvis IgA-nefrit. Ett annat forskningsprojekt hon driver handlar om njurcancer där svårbehandlade metastaser har bildats.

Njurforskning är ett oerhört intressant och komplext forsknings­område. Den stora utmaningen ligger i att det finns väldigt många olika njursjukdomar där samma sjukdom kan utvecklas olika snabbt och ge vitt skilda symtom hos patienterna. Eftersom många av sjukdomarna dessutom är ovanliga och inte ger några märkbara symtom förrän ganska sent i sjukdomsförloppet, är de svårupptäckta och därmed svåra att studera när det gäller att förstå hur de uppkommer. Detta ser jag som en starkt bidragande orsak till att vi ännu inte har lyckats utveckla några specifika terapier vid njursjukdom.

Du driver den så kallade njurbiopsistudien, vad är det?
Enligt min mening finns det inga genvägar inom njurforskningen. Därför har vi valt att arbeta långsiktigt med en tydlig strategi som går ut på att samla in så mycket patientmaterial som möjligt för att kunna studera hur njursjukdom uppstår inne i njurcellerna. Denna studie bedriver vi tillsammans med forskare vid institutioner i USA och övriga Europa. Samarbete är oerhört viktigt, också mellan professionerna. För att kunna bedriva njurbiopsistudien har vi tagit hjälp av forskare vid såväl Chalmers som från medicinska fakulteter och fysiologiska institutioner runt om i världen. Dessutom har vi ett fantastisk gott samarbete med Transplantationscentrum och Njur­mottagningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska institutet. Vi för också ett allt närmare samarbete med Astra Zeneca.

Hur samlar ni in material till studien?
För att kunna fastställa vilken njursjukdom patienten har så att bästa möjliga behandling kan sättas in, måste sjukvården alltid ta ett vävnadsprov, en biopsi, från njuren. I samband med provtagningen tillfrågas patienten om den kan tänka sig att ingå i njurbiopsistudien.
Parallellt med detta bygger vi upp ett register med biopsier från friska njurar. Dessa biopsier tas i samband med njurtransplantationer. Ingen njure utgör ett friskare referensmaterial än den som kan komma i fråga vid en njurtransplantation.

På vilket sätt använder ni biopsierna?
Genom att jämföra friska njurar med sjuka kan vi få en bild av vad som sker i njurcellerna vid olika sjukdomar. Den tekniska utvecklingen har varit till stor hjälp. Idag kan vi få ut en oerhört stor datamängd från ett ytterst litet vävnadsprov där vi är nere på cellnivå. Vi kan studera genuttrycket, det vill säga den process genom vilken informationen i vårt DNA överförs till njurcellens strukturer och funktioner. Därigenom kan vi se vilka gener som styr bildandet av vissa specifika proteiner som kan vara skadliga för njurarna. Syftet är att komma på vad det är som styr de förändringar som sker i njurcellerna vid olika njursjukdomar. Utifrån den kunskapen är min förhoppning att vi kan blockera eller förstärka vissa signalvägar genom att tillföra specifika molekyler så att njursjukdomen kan bromsas helt eller delvis. Mediciner som kan påverka genuttrycket på detta sätt, kan vara verklighet inom inte alltför avlägsen framtid.

Kommer njursjukdom att kunna förhindras genom genteknik?
Många njursjukdomar har en ärftlig komponent. IgA-nefrit är exempelvis betydligt vanligare i Asien än i Afrika och förklar­ingen till detta ser ut att vara genetisk. Forskning pågår där man försöker ändra i den genetiska koden. Genverktyget CRISPR-Cas9 möjliggör detta, men inom vår forskning använder vi enbart metoden experimentellt. Att ändra i den genetiska koden är hittills långt ifrån säkert och det finns etiska problem. Men det är möjligt att njursjukdomar kommer att förhindras genom genterapi på sikt.

Hur går er forskning kring svampgift mot metastaser?
Att njurcancer som har bildat metastaser kan slås ut med giftet från toppig spindelskivling var något vi fick upp ögonen för flera år sedan. En studie, där 28 personer som alla hade fått sina njurar utslagna efter att ha ätit toppig spindelskivling ingick, visade att det endast var deras njurar som hade tagit skada av giftet. Genom att använda toxinet från den toppiga spindelskivlingen kan vi döda de annars extremt svårbehandlade metastaserna experimentellt. Metoden innebär att patienten fortsatt kommer att behöva dialys eller transplanteras, men att deras liv sannolikt kan räddas. För närvarande jobbar vi med det kliniska protokollet inför att metoden ska etikprövas. Det är ett jättespännande projekt.

Vilka förhoppningar har du på njurforskningen framöver?
Njursjukdom är ofta besvärligt att leva med. Det finns som sagt inga specifika läkemedel mot de olika njursjukdomarna och det är frustrerande både för patienterna och oss forskare. Njurforskning är eftersatt på grund av sin komplexitet, att de stora genombrotten än så länge saknas, men framför allt på grund av att så få känner till hur vanligt det är. Därför försöker jag sprida kunskap genom att vara ute och föreläsa i olika sammanhang. Läkemedelsindustrin har också insett hur många njursjuka det finns och att det finns en potential i att satsa resurser här. Därför är jag övertygad om att det kommer att gå snabbare framåt nu men vi behöver medel att forska för.

Arkiv

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >