Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta HylanderBritta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom. Vid sidan av sitt kliniska arbete har hon bland annat varit ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening och forskat kring peritonealdialys (bukdialys), livskvalitet hos njursjuka samt påverkan på sexualiteten hos njursjuka.

Vad är polycystisk njursjukdom?
Polycystisk njursjukdom är en ärftlig sjukdom som innebär att det bildas små och stora cystor, det vill säga vätskefyllda blåsor, i njurarna. Cystorna, som kan vara ett fåtal eller hundratals, tränger successivt undan den fungerande njurvävnaden och bidrar till att njurfunktionen långsamt försämras. Vid fullt utvecklad sjukdom är båda njurarna förstorade och kan väga upp till fem kilo styck eller mer, vilket kan jämföras med en frisk njure som väger cirka 150 gram. Det kan även uppstå cystor i andra organ som levern och bukspottskörteln.

Hur upptäcks sjukdomen?
Den sjuke söker ofta för symtom som högt blodtryck, smärtor i njurarna, buksmärta, njursten eller synligt blod i urinen, som kan bero på bristningar i cystorna. Ser vi då tecken på typiska förändringar i njurarna vid ultraljudsundersökning och sjukdomen samtidigt finns i släkten kan vi vara ganska säkra på diagnosen.

Hur ärvs den?
Den vanligaste formen av polycystisk njursjukdom kallas ADPKD: Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom. ADPKD debuterar vanligen i 30-årsåldern och det räcker med att den ena föräldern bär på anlaget för att sjukdomen ska föras vidare till barnet. Om en av föräldrarna bär på anlaget är risken alltså 50 procent för att barnet ska ärva sjukdomen. De barn som inte ärver ADPKD blir heller inte bärare av anlaget och deras barn riskerar därmed inte att få sjukdomen.

Vad för slags mutation handlar det om?
Sjukdomen orsakas av mutationer på antingen PKD-1 eller PKD-2 genen. De flesta familjer med ADPKD, cirka 85 procent, har en förändring på PKD-1 genen med ett förhållandevis snabbt sjukdomsförlopp. Handlar det om en förändring på PKD-2 genen blir sjukdomsförloppet långsammare, ibland så långsamt att man inte hinner få några problem under sin livstid.

I ungefär 10 procent av alla fall med ADPKD har sjukdomen uppstått genom en ny mutation, som är omöjlig att förutse. Barn till dessa patienter har också 50 procent risk att drabbas.

Är det många som tvekar att skaffa barn på grund av ärftligheten?
Den frågan är svår att besvara. Barn föds alltid vare sig man bär på en sjukdom eller inte. Idag finns möjligheten att göra en genetisk undersökning om man bär på ADPKD genen och vill ha barn. Genetisk undersökning bör göras cirka ett halvt år innan personen avser försöka bli gravid eftersom utredningen och testresultaten kan ta tid. Den aktuella fosterdiagnostiken som används är så kallad PGD: pre-implantatorisk genetisk diagnostik. Metoden bygger på att man först gör en provrörsbefruktning. Efter tre dagar undersöks pre-embryon, som då består av 6-10 celler. Därefter sätter man in ”friska” pre-embryon, det vill säga friska befruktade ägg i livmodern, alltså de pre-embryon som inte har genmutationen för sjukdomen. Därmed säkerställs att barnet inte bär på sjukdomsanlaget. Innan PGD kan bli aktuell måste paret komma för genetisk vägledning.

Är det vanligt med skuldkänslor?
Absolut. Många med ärftliga njursjukdomar berättar inte om sin sjukdom för sina barn förrän det blir dags för dialys och det är svårt att ge någon rekommendation om när man ska berätta om sjukdomen för sina barn. Eftersom det nu finns metoder såsom PGD och kommande läkemedel för ADPKD kan det vara bra att informera sina barn till exempel inför en graviditet. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är en persons fel att han eller hon har en ärftlig njursjukdom eller bär på anlagen till exempelvis ADPKD.

Hur vanlig är polycystsik njursjukdom idag?
ADPKD är den vanligaste ärftliga njursjukdomen och den fjärde vanligaste orsaken till njursvikt i världen. Cirka 10-15 procent av alla som behandlas med dialys eller är njurtransplanterade har ADPKD som bakomliggande orsak. I Sverige rör det sig om cirka 3 500 personer.

Vilken behandling får de?
Blodtrycket, som är det första symtomet på njursvikt, kräver ofta på sikt en till fem mediciner med olika angreppssätt. Patienterna får även konventionell behandling för att reglera kalium, fosfat, kalk och syra-basbalansen. Vid 55 års ålder behöver ungefär hälften av patienterna dialys eller transplantation. Därför känns det väldigt glädjande att vi snart får tillgång till ett läkemedel som kan bromsa förloppet av cystnjuresjukdomen.

Vad kan du säga om det nya läkemedlet?
JINARC, som läkemedlet heter, beskrivs som ett medicinskt genombrott. I den stora TEMPO-studien som har pågått i tre år, har forskarna kunnat konstatera att läkemedlet bromsar försämringstakten av njurfunktionen och minskar ökningen av njurvolymen. De biverkningar man sett av läkemedlet är törst och stora urinmängder. I studien har man hos enstaka patienter funnit förhöjda leverprover, som dock normaliserats när medicinen utsatts. Läkemedlet används redan i Kanada, Japan, England och Tyskland och är nu registrerat och godkänt för användning även i Sverige. Det enda vi nu väntar på är ett prisgodkännande. Läkemedlet är specifikt framtaget för polycystisk njursjukdom och kan inte användas vid andra diagnoser.

På vilket sätt verkar läkemedlet?
Läkemedlet innehåller en aktiv substans som blockerar effekten av vasopressin, ett hormon som är involverat i bildandet av cystor och produktion av vätska i njurarna. Genom att blockera effekten av vasopressin bromsas utvecklingen av cystor och sjukdomssymtomen minskas.

I vilken form ges läkemedlet?
Läkemedlet sätts in av njurmedicinsk specialist under kontrollerade former med noggrann blodprovstagning och uppföljning. Patienten tar en tablett två gånger per dag. Den första tabletten tas en halvtimme före frukost, den andra under tidig eftermiddag. Anledningen till att man inte bör ta den senare på dygnet är att patienten samtidigt måste dricka fyra till fem liter vatten varje dag. Det gäller att hinna kissa ur sig mycket vätska innan man går och lägger sig för att få en bättre nattsömn. Inledningsvis kommer läkemedlet att ges till dem som har ett snabbt sjukdomsförlopp, det vill säga där läkemedlet kan göra största möjliga nytta.

Ser du några andra ljusglimtar för njursjuka?
Jag hade hoppats att utvecklingen skulle gå snabbare. Ibland känns det som det inte händer så mycket, men om jag blickar bakåt inser jag att det har hänt en hel del under åren. Dialysutrustningen har blivit mycket bättre, dialyspatienterna mår betydligt bättre idag än de gjorde för exempelvis 20 år sedan. EPO-medicinen på 90-talet blev ett stort genombrott då patienterna fick ett väsentligen normalt blodvärde och inga blodtransfusioner längre behövde ges. Nu har vi fått det första effektiva läkemedlet mot polycystisk njursjukdom och jag vet att det pågår mycket lovande forskning på flera håll.

Vad forskar du kring nu?
Vi har ganska nyligen avslutat en studie kring försämrad sexualitet hos njursjuka. Man kan säga att studien bekräftade vår tes om att lusten och förmågan minskar med graden av njurfunktions försämring och många tror att dialys ska lösa problemet, men så är tyvärr inte fallet. Först när man blir man transplanterad brukar både lusten och förmågan komma tillbaka igen.

För framtiden hoppas jag på god tillgång av transplantat så att flera patienter kan leva ett friare liv.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >