Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans forskningsbidrag NjurfondenMarie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt Njurregister. Under 2015 tilldelades hon 250.000 kronor av Njurfonden för en forskningsstudie kring nutritionstatus, kroppssammansättning och kostbehandling hos äldre patienter med kronisk njursvikt. Nutritionsstatus avser näringsstatus, ämnesomsättning och näringstillförsel.

Varför är studien riktad mot äldre patienter?
De flesta njurpatienter är äldre, genomsåldern hos de som går på njurmottagning är 75 år. Idag vet vi exempelvis att kroppssammansättningen, alltså förhållandet mellan muskelmassa, fett och vattenmängd, är annorlunda hos äldre människor i större utsträckning än hos yngre. Därför är det viktigt att studera vad som händer i kroppen just hos äldre njurpatienter. Liknande studier har tidigare genomförts på patienter i 50-årsåldern som går i dialys. Nu studerar vi 65-åringar och vad som händer i kroppen tidigare i förloppet, ungefär när njurfunktionen ligger kring 20 procent. Ju tidigare man kan gå in med rätt behandling, desto mer kan patienten vinna.

Vad är det största hotet mot kroppen utifrån din forskning?
En njursjuk person behöver en stark kropp och rätt kostbehandling som håller kroppen i balans. I samband med njursjukdom är det lätt att aptiten minskar på grund av de uremiska gifterna i blodet. Oavsett sinnestämning vill kroppen ha mindre protein och energi. Att äta mindre protein vid njursjukdom är som regel bra eftersom det det saktar in sjukdomsprocessen och ger mindre uremiska symtom som exempelvis illamående. Men eftersom protein samtidigt bidrar till att behålla muskelmassa, hamnar vi i ett dilemma.

Vad kan man göra åt det?
Det handlar om att balansera näringsintaget så bra som möjligt. Att vara överviktig är generellt sett inte bra. Men den som har fått njursjukdom får gärna ha lite kroppshull och framförallt muskelmassa eftersom det minskar de skadliga processerna i kroppen. En okontrollerad proteinfattig kost kan lätt leda till näringsbrist hos äldre. Därför gäller det att kompensera detta med regelbundna konsultationer hos dietist som kan ge kostråd som till exempel att äta mer fett och kolhydrater. Grädde innehåller exempelvis mer fett och mindre proteiner än mjölk. Därför är grädde en bättre energi- och näringskälla.

Hur går forskningen till?
Studien driver jag tillsammans med Karin Windahl som är dietist. Men vi är inte ensamma. I studien ingår totalt 1 600 njursjuka patienter från sex olika länder i Europa. Fördelen med detta är att kostvanorna och dietråden skiljer sig i Europa och att vi på så sätt kan se hur olika kostråd påverkar kroppen vid njursjukdom. En del av patienterna har vi redan följt i fyra år, där vissa har ordinerats lågproteinkost och andra inte. Uppskattning av nutritionsstatus görs en gång i halvåret parallellt med bioimpedansmätningar av kroppssammansättningen, blodprover, och att patienterna får skatta hur de mår utifrån ett givet formulär. Utifrån dessa data kan vi sedan studera hur de olika dieterna påverkar aptiten, nutritionsstatus, kroppssammansättningen, inflammationsnivåerna och hur njurfunktionen förändras. Studien beräknas pågå till 2020.

Vad hoppas du att studien ska leda till?
Målet är att undersöka om vi kan skjuta på debuten för dialysstarten med bibehållen muskelmassa, lindra symtom och uppnå bästa möjliga livskvalitet. Enligt en tidigare italiensk studie har man genom kostbehandling kunna skjuta på dialysstarten med cirka sex månader. Vår förhoppning är att vi genom att gå in tidigare i sjukdomsförloppet ska kunna minska risken för negativ påverkan på muskel och fettmassa ytterligare.

Hur upplever du forskningsklimatet i Sverige?
Jag har forskat kring riskfaktorer för utveckling och försämring i samband med njursjukdom sedan 2002 och jag kan inte påstå att klimatet har förbättrats till det bättre. Njurforskning finns fortfarande inte med bland de enskilda sökområdena hos Vetenskapsrådet, vilket innebär att man måste söka bidrag i en kategori där personen som granskar ansökningshandlingarna kanske inte ens är njurkunnig. Här hoppas jag på en förändring. Njurfonden är vår enda anslagsgivare.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >