För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten SegelmarkMårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka har han intresserat sig för inflammatoriska njursjukdomar, så kallade glomerulonefriter. Målet är att hitta nya behandlingsmetoder eller att till och med förhindra att de uppkommer.

Vad har hänt inom forskningen sedan du började?
För 30 år sedan trodde man att inflammation uppstod genom att molekylärt skräp fastnade i njurarna där den första urinen bildas, ungefär som när det blir stopp i avloppet. Man visste dock att det fanns en sjukdom, Goodpasture´s sjukdom, som berodde på antikroppar som riktade sig mot kroppens egen vävnad (autoantikroppar), men detta ansågs vara ett ovanligt undantag. Sedan dess har mycket hänt och idag känner vi till autoantikroppar vid de flesta former av glomerulonefrit. Några exempel är mikroskopisk polyangit, membranös glomerulonefrit, membranoproliferativ glomerulonefrit och IgA nefropati. Kunskapen om autoantikroppar har gjort att vi har kunnat ta fram snabbtest vid de allvarligaste tillstånden som gör att dessa sjukdomar kan upptäckas mycket tidigare. Då kan behandling sättas in som stoppar bildningen av antikroppar innan det är försent. Jag har varit med både om att utprova testmetoder och att utprova nya behandlingar, och har därigenom dragit flera små strån till stacken.

Vad forskar ni på?
Vår forskning nu går främst ut på att förstå varför skadliga antikroppar uppkommer.  Ganska nyligen har vi visat även friska har denna typ av autoantikroppar fast i mycket låga nivåer. Det har fått oss att tänka i nya banor. Låga mängder av antikroppar riktad mot egen vävnad verkar vara bra att ha, men det gäller att inte ha för mycket.

Vilket angreppssätt har ni?
En sjukdomsgrupp vid fokuserar på kallas ANCA-vaskulit. Vid denna sjukdom görs autoantikroppar mot vita blodkroppar (ANCA= anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar). Varje dygn bildas cirka 100 miljarder nya vita blodkroppar med en levnadstid på cirka två dygn. Om de inte dör på ett bra sätt, så att övriga celler enkelt kan ta hand om dem kan de bli skadliga för kroppen, speciellt för njurarna. Om många vita blodkroppar dör på ”fel sätt” behövs mer av ”goda” autoantikropparna som hjälper till att hålla rent, men hos våra patienter bildas istället farliga autoantikroppar, som verkar som bensin på elden. Vi hoppas kunna behandla de vita blodkropparna för att kunna styra dem i rätt riktning. Behandlingen idag går mest ut på att stoppa inflammation och antikroppsbildning, men löser inte det grundläggande problemet. Det vill vi ändra på.

Vad gör ni för att forskningsresultaten ska nå ut till patienterna?
En viktig del av forskningen är att se till att ny rön omvandlas till praktisk sjukvård. Under hela min karriär har jag med jämna mellanrum varit med att skriva och uppdatera vårdprogram med aktuella behandlingsriktlinjer. Först i Skåne och sedan i Östergötland. Dessa vårdprogram har fått stor spridning i Sverige, och har även använts i våra nordiska grannländer. Alldeles nyligen har jag varit med om att uppdatera de Europeiska riktlinjerna. Genom att tillämpa dessa riktlinjer kan alla läkare runt om i Europa se till att deras patienter drar nytta av den senaste forskningen. Ett annat initiativ för att förbättra kvaliteten i njursjukvården och samtidigt förbättra möjligheterna för forskning var startandet av ett svenskt njurbiopsiregister under 2015. I detta arbete hade jag en ledande roll. Genom registret kan vi följa hur många som insjuknar i olika glomerulonefritformer varje år. Det kan ge nya insikter om orsakssamband, tex mellan glomerulonefriter och epidemiska sjukdomar eller miljökatastrofer. I registret har vi för närvarande tillgång till biopsiresultat från drygt 900 personer och vi hoppas det snart ska växa med en hastighet av 1000 personer om året.

Vad skulle ett genombrott innebära?
Glomerulonefrit är den bakomliggande orsaken till njursvikt hos en fjärdedel av alla individer som idag behandlas med dialys eller har fått en transplanterad njure. Många glomerulonefriter har mycket gemensamt. Ett genombrott vid en specifik diagnos som tex ANCA-vaskulit kan mycket väl visa sig vara positiv vid likande diagnoser. 

Hur ser du på framtiden?
För mig känns det angeläget att kunna upptäcka och bota njursjukdomar innan permanent njursvikt har uppkommit. Om 10 år tror jag att det har kommit en handfull nya läkemedel med effekt på njursjukdomar som vid några specifika diagnoser kommer att göra en avgörande skillnad. Dessutom är jag övertygad om att vi kommer att ha nya och förbättrade diagnosmetoder för att följa förloppet av sjukdomarna. Det kommer göra det lättare att ge rätt dos till rätt patient. Men eftersom det finns väldigt många olika njursjukdomar så kommer dialys och transplantationsforskning vara viktiga under många år framåt.

Ett hinder i utvecklingen är att det satsas förhållandevis lite pengar på njurforskning trots att 10-15 procent av Sveriges befolkning bär på en kronisk njursjukdom. Under 2015 kunde Njurfonden dela ut 3 miljoner kronor i forskningsanslag. Den siffran skulle behöva tiodubblas. För 30 miljoner kronor om året skulle vi snabbt kunna nå resultat.

Arkiv

Effektiv behandling av IgA-nefrit allt närmare

december 3, 2018

Bengt Fellström är senior professor i njurmedicin vid Uppsala universitet och senior överläkare på Akademiska sjukhuset. 2014 startade han en europeisk…

Läs mer >

Anders forskar för att minska överdödligheten bland njursjuka.

augusti 6, 2018

Anders Christensson är adjungerad professor i njurmedicin. Sedan fem år tillbaka har han forskat kring det kardiorenala syndromet, det vill säga samspelet mellan hjärta och njurar.

Läs mer >

Hela dialysvården behöver individanpassas.

januari 30, 2018

Magnus Lindberg är utbildad sjuksköterska, universitetslektor och docent i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle. Under 20 år arbetande han på…

Läs mer >

Gendiagnostik och ny medicin kan underlätta vid cystnjurar.

oktober 5, 2017

Gregor Guron, njurläkare och adjungerad professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och vice ordförande i Svensk njurmedicinsk förening, svarar på frågor om…

Läs mer >

Ökat intresse för njurforskning på AstraZeneca och i världen.

september 1, 2017

Anna Björnson Granqvist, arbetar som njurforskare vid AstraZeneca i Göteborg sedan 2013. Hon började sin forskning inom njurfysiologi 1997 vid…

Läs mer >

Jenny lägger grunden till framtidens mediciner.

maj 16, 2017

Jenny Nyström är professor i njurfysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Sedan 2003 har hon varit en av de drivande…

Läs mer >

Dialysforskningen går framåt.

februari 1, 2017

Bernd Stegmayr är senior professor i internmedicin. Hans forskning omfattar framför allt effekter och bieffekter av hemodialys (bloddialys), peritonealdialys (bukhinnedialys) och aferes (plasmabytesbehandling).

Läs mer >

Förskjut dialysstarten med hjälp av rätt kost.

oktober 3, 2016

Marie Evans är medicine doktor i njurmedicin vid Karolinska Institutet, specialistläkare på Njurmedicinska kliniken och med i styrelsen för Svenskt…

Läs mer >

För 30 miljoner om året skulle vi snabbt kunna nå resultat

juli 1, 2016

Mårten Segelmark är professor i njurmedicin vid institutionen för medicin och hälsa på Linköpings universitet. Sedan drygt 30 år tillbaka…

Läs mer >

Första behandlingen mot polycystisk njursjukdom närmar sig.

februari 29, 2016

Britta Hylander är docent och överläkare på Njurmedicinska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset Solna och har ett specialintresse för polycystisk njursjukdom.

Läs mer >

Nedräkningen för njurbytesprogrammet har börjat

januari 26, 2016

Per Lindnér är docent och verksamhetschef för Transplantationscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och arbetar nu för att införa ett nationellt njurbytesprogram för levande donatorer för att öka tillgången på njurar i Sverige.

Läs mer >

Björnen sover på nya behandlingsformer

december 1, 2015

Peter Stenvinkel är överläkare och professor i njurmedicin. I samarbete med Skandinaviska brunbjörnsprojektet studerar han hur det är möjligt för brunbjörnen att undgå komplikationer till njursvikt i samband med sin långvariga vintervila.

Läs mer >

Bot mot äggvita i urinen – finns den?

september 8, 2015

Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor.

Läs mer >

Fokus på patientens perspektiv i njursjukvården

augusti 10, 2015

Agneta Pagels är forskningssjuksköterska, vårdpedagog och medicine licentiat och forskar om sjukdomsuppfattning och hälsorelaterad livskvalitet när man lever med kronisk njursjukdom.

Läs mer >

Njurtransplantationerna allt framgångsrikare

juli 8, 2015

Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt ledamot i styrelsen för Njurfonden. Han ser positivt på framtiden men önskar samtidigt bättre möjligheter till finansiering av de lovande forskningsprojekt han ser.

Läs mer >

Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt

juni 3, 2015

Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). Genom Njurfonden ser han att forskningen har fått ett starkt ansikte utåt och att detta kan ge flera positiva effekter.

Läs mer >

Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit

maj 4, 2015

Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat. 2014 beviljades hon 100.000 kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen.

Läs mer >

Sjukvårdssystemet stramas åt och vi behöver extern hjälp

april 1, 2015

Ola Samuelsson granskar ansökningarna till Njurfonden sedan 2005. Han ser knappa forskningsresurser som ett stort problem för att utvecklingen ska gå snabbare framåt och hoppas att vi i framtiden ska lyckas aktivera kroppens egna självläkande system.

Läs mer >

Kan nervstimulering minska njurinflammationer?

mars 17, 2015

Annette Bruchfeld har fått 100.000 kronor av Njurfonden för sina studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen.

Läs mer >

Storsatsning på särskilt centrum för njurforskning

februari 25, 2015

Njurforskningen i Göteborg samlas nu i ett särskilt centrum med långsiktig finansiering av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. En avsiktsförklaring…

Läs mer >

Vad är det som får en människa att ge bort en del av sin kropp?

april 3, 2014

I mitt arbete som living-donor koordinator har jag genom åren haft många samtal med levande njurdonatorer både i samband med…

Läs mer >